Sakernas internet, internet of things, har potential att förändra företag och marknader. Tidiga försök att koppla fysiska objekt till internet visar redan vägen. Kroppsnära lösningar som smartklockor är ett exempel.
Samtidigt leder nya kommunikationssätt mellan apparater av olika slag till nya nivåer av datainsamling. Resursövervakning, analys av användningsmönster, optimerade leveranser av varor och tjänster är exempel på processer som kan förbättras med hjälp av nya data, skriver IDG News. Ett konkret exempel är att lantbrukare övervakar grödor, för att säkerställa kvalitet med minsta möjliga insats av resurser.
För att dra nytta av de nya möjligheterna gäller det, förstås, att övervinna en del tekniska och administrativa utmaningar.
Till att börja med måste alla objekt som ska kopplas till internet inventeras, kontrolleras och märkas. I ett fall med ett amerikanskt hälsovårdsföretag tog det flera månader att gå igenom tusentals olika läkemedel.
För att få tekniken att fungera krävs det expertis från flera olika områden, och därigenom från flera olika avdelningar på ett företag och i många fall även från utomstående företag.
– Sakernas internet är inte en teknik som går att köpa färdig i ett paket, säger Mike Redding, chef för Accenture Technology Labs, konsultföretaget Accentures forskningsavdelning.
De olika komponenterna ställer olika krav på teknisk kompetens. Sändare och sensorer ställer krav på tillförlitlighet, energiförsörjning, säkerhet, åtkomst och hantering av data.
Nätverksåtomst och prestanda för applikationer är viktiga. Och det ställs stora krav på hantering av data. Ett exempel är att en enkel tillämpning för att övervaka en installation med hjälp av 100 sensorer och för att sända mätdata lätt kan generera rådata i storleksordning fyra petabyte per år.
Nästa nivå handlar om att ge stöd för effektivt beslutsfattande med hjälp av de data som samlas in. Det är inte bara en ren beslutsstödsutmaning, utan även en fråga om vem som äger olika data. Ett exempel är att amerikansk lagstiftning ger patienter rätt att ta del av medicinska data som rör dem. För att göra data tillgängliga bör det utredas vem som äger dem. Läkaren, sjukhuset, mjukvaruleverantören, hårdvaruleverantören eller tjänstleverantören?
Den främsta utmaningen kanske trots allt är att veta vad som ska göras med alla nya data som samlas in. Att få ordning på beslutsstöd och analyser, med andra ord.
– Sociala media, sensorer och enheter med inbyggd mjukvara ökar möjligheterna att samla in data från nya områden. Det är en utmaning att skapa analyser, säger Mike Redding.
Sakernas internet, internet of things, är benämningen på ett ekosystem av fysiska objekt i vardagen som kopplas till internet. De uppkopplade objekten kan identifiera sig själva och sända data till andra uppkopplade objekt. Eller på ren svenska: Prylar med internetuppkoppling.
Bland de faktorer som driver på utvecklingen märks att vanligare förekommande internetåtkomst, billigare sensorer och ny hårdvara som gör det enkelt att koppla apparater till internet.
