1. Vad är det som saknas i skolan när det gäller it?

– Det som framför allt saknas är användningen av digitala verktyg. Vi kan se att datortätheten både bland grundskoleelever, gymnasieelever och lärare har gått upp men vad gäller it-användningen så står den och stampar på ungefär samma nivå som för fem år sedan. Nu behöver vi fokusera mindre på tekniken och mer på pedagogiken och vad som krävs för att lärarna ska plocka in it i undervisningen.

2. Varför har de satsningar man ändå gjort på datorer inte kommit eleverna tillgodo?

– Först måste tekniken finnas där för att man överhuvudtaget ska kunna använda den. Så på ett sätt är det logiskt. Men det finns en risk att för många tänker att det räcker att den fysiska hårdvaran finns på plats för att uppgiften ska vara löst. Nu måste vi fokusera på att få upp användningen av it i skolan, och det är de vi vill göra med de här fem förslagen.

3. Under de senaste 20 åren har man gjort olika satsningar på it i skolan. Vad är det med era fem förslag som gör att det kommer att ta fart nu?

– Det här är en helhet som täcker över hela spektrat. Tidigare har vi tenderat att se frågan om it som en sak på slutet, en sak i sig. Nu har vi kommit dithän både i skolan och i samhället i övrigt där vi ser att det här inte är en fråga för en it-avdelning. Det här förändrar vårt sätt att arbeta och sättet att lära i skolan. Den insikten ska vi ta till vara på.

4. Kan man skilja ut it som något eget? Är det inte i stället till exempel pedagogik som man satsar på?

– Eftersom just det här verktyget är så underutnyttjat i skolan så förtjänar det extra fokus.

5. Vad har skolan varit duktig på och vad har skolan varit mindre duktig på?

– Det finns goda exempel i alla delar av skolsystemet. Problemet är att det inte räcker med goda exempel och eldsjälar. Generellt i alla delar av skolsystemet är it-användningen för låg.

6. Vad är det som lärarna behöver lära sig?

– Jag tror att det är väldigt olika saker. För vissa lärare handlar det säkert om ren teknisk färdighet och om att man har för stor respekt för tekniken. Men för merparten av lärarna handlar det om att byta erfarenheter och lära sig av varandra. De som redan prövat vet ju vad som fungerar och vad som inte fungerar.

7. Hur får man it-användandet att leva vidare efter en punktinsats som ett digitalt lärarlyft?

– Vi måste poängtera att det här är inte en extrauppgift som man kan klara av utan en del av skolans verksamhet nu och framöver. Det är en möjlighet man kan ta vara på om man är smart eller så missar man den chansen. Det ska vara en självklarhet precis som det är en självklarhet i livet i övrigt.

8. Ni pratar om att varje skola ska ha en it-strategi. Lärarförbundet vill ha en nationell it-strategi. Hur ser du på det?

– Även om vi har nationella styrdokument och nationella satsningar så är det lokalt som arbetet måste ske. Då måste varje skola ha en strategi för hur de ska jobba. Har man inte den strategin riskerar man kortsiktiga och dyra lösningar som är mer styrda av vad it-avdelningen vill än vad lärarna vet fungerar i klassrummet. Rektorerna och lärarna måste ta ledarskapet får att man ska fokusera på det som är den verkliga nyttan med it i skolan.

9. Vilket gehör har ni för de här förslagen hos övriga allianspartier?

– Det får vi se. Centerpartiet har precis tagit ställning för det här.

Fakta

  • Alla skolor ska ha en egen it-strategi
  • Ett nationellt digitalt lärarlyft värt i storleksordningen 500 miljoner kronor
  • Ökad forskning inom it-baserad pedagogik
  • Fler lärosäten bör ge öppna kurser på nätet
  • Det ska bli enklare med distans- och fjärrundervisning

Yrke: It- och energiminister i regeringen och Andre vice ordförande i centerpartiet
Ålder: 40
Karriär: Har studerat statsvetenskap vid Göteborgs universitet och varit ledarskribent på Hallands Nyheter. 2003 blev hon stabschef för Centerpartiet och hon har varit IT-minister sedan 2010.