Svenskt Kvalitetsindex konstaterar i sin undersökning om vården (”1000 röster om svensk sjukvård”, 3/7 -13) att bara var fjärde svensk har högt förtroende för vården. Nästan var tredje svensk medborgare upplever att man inte får den vård man behöver och 40 procent hävdar att man inte får den tid man behöver av vårdpersonalen.

Men det finns ingen bred politisk enighet om att tillföra vården mer resurser och den svenska vårdstrukturen gör det svårt att dela resurser mer effektivt.

Av studien framgår att två tredjedelar av svenska folket anser att kötiderna är orimliga. Med kötider menas då tid för remiss till specialist likväl som tid hos husläkare och akutsjukvård.

Det är till och med så att 30 procent av vårdtagarna skulle vara beredda att betala för att få kortare kötid.

Går det då att skapa en bättre vårdupplevelse utan att dramatiskt förändra själva vården eller genom att tillföra mer resurser? Den brittiska offentliga vården, National Health Services, NHS, visar på olika sätt att man kan komma en bra bit på väg.

NHS har 1,4 miljoner anställda som tillsammans vårdar 63 miljoner medborgare. Den årliga budgeten är på över 100 miljarder pund (över en biljon svenska kronor).

NHS bredd och komplexitet gör det oerhört svårt att genomföra genomgripande strukturella förändringar av själva vården.

I två stora studier (2011 respektive januari 2013 av analysföretaget Vanson Bourne, på uppdrag av Qmatic) har beslutsfattare inom NHS djupintervjuats.

Den senaste studien, från januari i år, har 100 svarande. Av dem anser 97 procent att patientens upplevelse av vården påverkas av hur man tas emot när man kommer till vården och hur köande och väntetid struktureras.

Bättre hantering av patientflödet förväntas ge dramatiska förbättringar på flera områden.

Hela 79 procent av de tillfrågade beslutsfattarna anser att patientens väntetid kan minskas med bättre system för hantering av patientflödet, och 41 procent har redan installerat köhanteringssystem där patienterna själva checkar in.

Intressant nog anser de tillfrågade beslutsfattarna att bättre patientflöden också ger positiva genomslag inom andra problemområden, till exempel bättre arbetsmiljö och reducerad risk för överfall. Inom NHS rapporteras nästan 60 000 fall varje år, där patienter överfallit vårdpersonal.

Bättre patientflöden frigör också resurser till vården. Två tredjedelar av de tillfrågade beslutsfattarna uppskattar att man kan minska personalstyrkan vid patientmottagningen och varannan anser att man frigör mer till för vård.

Brister i patientflödet påverkar också konkret vårdens effektivitet. Färre patienter går vilse och färre kommer för tidigt eller för sent till sina besök vilket underlättar genomströmningen i väntrummen.

Bättre information till vårdtagarna och en bättre upplevelse vid kontaktytorna till vårdens olika moment skapar inte nödvändigtvis kortare vårdköer eller bättre vård. Men vårdupplevelsen blir alltså klart bättre.

Alla är vi i någon fas av livet patienter. Man kan därför fråga sig själv om man skulle uppskatta vården mer om vårdbesöken omringades av bättre informationshantering.

Jag tror att svaret är ganska självklart.


Sven-Olof Husmark
Produkt- och marknadschef på Qmatic Group som levererar köhanteringssystem

Fakta

Vårdenheter som ligger i framkant har gjort många åtgärder för att hantera patientflöden mer effektivt:

  1. Förenklad och snabbare ankomst med självbetjäning. Med en självbetjäningskiosk går inskrivningsprocessen snabbare.
  2. Smart vägvisning hela vägen. Hänvisa patienter till rätt ställe i rätt tid med innovativ kartmetodik.
  3. Smidig flytt mellan avdelningar. Patienter checkar in och checkar ut på olika avdelningar i stället för att skriva in sig flera gånger.
  4. Vänta var som helst. Patienter kan ange få meddelanden om väntetid till sin mobil eller checka in via en app, vilket gör att de kan förflytta sig medan de väntar.
  5. Alltid tillgänglig via bokning. Låt dina patienter boka själva och integrera till patientinformationssystemet.
  6. Underhållning och information under väntan. Minska den upplevda väntetiden genom att visa användbar information på displayer i väntrummet.