Gubben med bluetoothsnäcka i örat har blivit ett skämt, men han är också pionjär. Gubben som svarar i mobilen utan att titta på bildskärmen och utan att använda händerna använder en kroppsnära dator.

Joggaren med sin smarta mobil i ett armband runt överarmen kör också kroppsnära.

Mobilen är ju ofta mer än musikspelare. Den kan skriva en logg över passet med löpande mätning av puls, hastighet, sträcka och annat.

Andra typer av kroppsnära datorer, på engelska wearable computers, är till för yrkesfolk.

Montörer på Boeing kan sätta på sig glasögon som visar rätt sida ur instruktionsboken i halvgenomskinlig form samtidigt som montören har händerna upptagna med verktygen.

Räddningsarbetare, brandmän och byggnadsarbetare kan skaffa headset, ofta fastsatta på hjälmar, som inte bara har lurar och mikrofon, utan också har en liten bildskärm intill näsan.

Andra kroppsnära datorer kan projicera en bild på närmaste yta – eller i din handflata.

När Googles interaktiva glasögon Google Glass kommer i butikerna kan vi räkna med praktiska tillämpningar som ingen hade räknat med.

Visserligen ser du ut som en svårartad nörd med Google Glass, men datorn kan programmeras att reagera på det mesta som händer omkring dig.

Har du glömt namnet på den som hejar på dig på gatan? Datorn kan matcha ansiktet med en bild i din adressbok.

Mindre iögonfallande är de smarta klockor som fungerar som tillbehör till mobiltelefoner. Flera finns redan. Samsung kommer snart med en smart klocka och hinner alltså före Apple.

Analysföretaget Juniper Research spådde nyligen stor tillväxt för kroppsnära datorer.

Främst gäller det smarta klockor, interaktiva glasögon och kroppsnära datorer för träning och egenvård.

Om fem år, tror Juniper Research, levereras det 150 miljoner kroppsnära datorer. Det är i samma storleksordning som antalet Iphone som säljs på ett år.

Hälften av de sålda prylarna kommer att vara för träning och hälsa, tror Juniper.

Scenariot är som upplagt för kroppsnära. Den som springer behöver en dator som sitter fast ordentligt och inte ramlar av. Den bör också sköta sig själv. Det kan vara svårt att läsa på en spelkortsstor bildskärm medan man springer. Det kan räcka med ett pip då och då om pulsen blir för hög – eller för låg.

Avigsidor? Visst. Eftersom kroppsnära datorer ofta kommunicerar över internet och lagrar data i molnet är de sårbara för avlyssning.

Bevisningen i rättsfall kan bli en enkel sak ifall alla bär på datorer som spelar in allt som händer. Ifall det är bra eller dåligt beror på vad man har gjort.

Så snart fördelarna är uppenbara kommer inga avigsidor att avskräcka oss från att hänga på oss kroppsnära datorer.

Fakta

Kroppsnära datorer används av flera skäl:

  • Man vill ha händerna fria när man använder datorn.
  • Man vill ha synfältet fritt.
  • Datorn mäter puls, blodtryck, hastighet och annat för träning eller för medicinska prov.
  • Datorn sitter fast, även under kroppsövningar.
  • Tekniska lösningar kan vara:
  • Röststyrning.
  • Syntetiskt tal.
  • Ljudsignaler.
  • Styrning med gester eller med andra kroppsrörelser.
  • Bildskärm inbyggd i glasögon, eventuellt miniprojektor.
  • Sensorer för rörelse, position, värme, puls och annat.