I stora delar av Sverige utrustas elever med egna bärbara datorer. Men i Stockholm har den så kallade en-till-en-trenden inte slagit igenom.

I våras kom i stället rapporter om att it-användningen i vissa skolor rentav sjunkit sedan Volvo IT tog över ansvaret för stadens it. Det har klagats på långa inloggningstider – ibland upp emot tjugo minuter – och att den stängda miljön inte lämpar sig för it i skolan.

Nu försöker Stockholm komma till rätta med problemen. I våras beslutade staden att alla gymnasieelever ska utrustas med egna datorer.

– Vi har sett till att få med datorer som är bättre anpassade för skolbruk och har högre prestanda i utbudet, säger Ann Hellenius, it-chef på Stockholms Utbildningsförvaltning.

Hon tillträdde sitt jobb förra våren och hon och hennes medarbetare har det tydliga uppdraget att se till att få it i skolan att fungera bättre.

När det gäller inloggningstiderna räknar förvaltningen med att korta dem rejält bara genom att eleverna som får egna datorer som inte behöver ladda nya profiler varje gång någon loggar in.

– En del av inloggningsproblemen har vi också direkt kunnat koppla till en viss typ av dator som kom in i början av avtalet med Volvo IT. De byter vi nu ut, det rör sig om ungefär 6 500 datorer.

Supporten är en annan knäckfråga som projektet arbetar för fullt med. Hittills är det lärarna som har hört av sig till Volvo IT med supportärenden men behovet av support blir ett annat när alla elever har en egen dator konstaterar Ann Hellenius.

– Hur supporten ska se ut är inte klart men vi tittar på det och diskuterar med skolorna för att få in deras synpunkter. Avgörande är att den ska bli lättillgänglig och bra för både elever och lärare.

Den låsta it-miljön i Stockholm har också fått kritik från skolorna. Det gör det svårt att få tillgång till de lärresurser som finns på nätet och att testa nya saker. Även där pågår en dialog enligt Ann Hellenius.

– Vi ser över programutbudet, inventerar vad skolorna anger att de vill arbeta med och verifierar de programmen. Det gäller att ha en balans mellan att vara tillräckligt flexibel för att det ska vara möjligt att testa nytt och samtidigt uppfylla stadens säkerhetskrav. Det är ett mycket stort arbete och det tar inte slut utan är något som också kommer att pågå kontinuerligt eftersom det hela tiden kommer nytt.

Inför utrullningen har gymnasieskolorna fått skapa sina egna individuella it-planer. Det har lett till att en del skolor har specifika önskemål om vilken utrustning de behöver – en del vill exempelvis ha Appledatorer.

Vad gör ni med de här önskemålen?

– Vi försöker möta dem så långt det går. I en del fall hinner vi inte gå dem till mötes innan utrullningen är klar. Men vi sparar allt och försöker se om vi kan lösa det längre fram, säger Ann Hellenius.

– Det är oerhört viktigt för oss att se vilka behov skolorna har, det ser inte likadant ut överallt. I grunden är detta ett skolutvecklingsprojekt.

Fakta

Stockholm har fem mål med sin satsning på elevdatorer:
- It ska vara ett naturligt redskap i undervisningen – tillgängligt för alla
- Öka lusten att lära hos både elever och lärare
- Utveckla arbetsformer, metoder och innehåll
- Öka samverkan, kommunikation och engagemang
- Öka elevernas måluppfyllelse och resultat

Under läsåret utrustas alla som går i första och andra årskursen på gymnasiet med egna bärbara datorer. De som går i tredje årskursen i dag omfattas inte. Redan nu har eleverna på SSIS-gymnasiet i Kista utrustats med egna datorer. I november tillkommer ytterligare sju gymnasier och i mars nästa år är det dags för de övriga att få sina. Hittills finns bara beslutat om att gymnasieelever ska få egna datorer – det finns inga beslut när det gäller grundskolan.

Parallellt med arbetet att få ordning på it-miljön ute i skolorna håller Stockholms stad också på att byta sin it-plattform för skolan. Projektet beräknas kosta 340 miljoner kronor, med en osäkerhet på 60 miljoner kronor åt båda hållen. Systemet ersätter flera olika administrativa och pedagogiska system och det ska användas av
både personal och elevernas föräldrar på 1 400 skolor och förskolor. Totalt handlar det om 300 000 använadare.