90 procent av alla beslut tas av människor. Resten sköts av datorer. Samtidigt sker 90 procent av investeringarna i datorer, alltså det omvända förhållandet.
Den paradoxen resonerar forskarna Ari Riabacke och Mona Riabacke kring i den nya boken Beslutspyramiden. Kontentan är att det är viktigt att satsa på teknik och beslutsstöd. Samtidigt gäller det att inte glömma bort utbildning, organisationsförändring och allt det andra som gör att systemen verkligen skapar värde. Den sanningen är värd att komma ihåg med tanke på hur snabbt beslutsstödet förändras.
Företagen har genomgått tre revolutioner på it-sidan. Den första var när datorerna kom in, den andra när allt blev sammankopplat via webben. Den tredje vågen innebär att it blir grunden för företagens affärer, vilket blir fallet i allt fler företag.
På samma sätt har beslutsstödet gått igenom tre skiften. Den första generationen av beslutsstöd var MIS och LIS, alltså marknads- och ledningsinformationssystemen (puh!). Den andra handlade om EIS, beslutsstöd för alla, när beslutsstödet spreds från controllerns arbetsrum och ut på kontoren. Nu sker den tredje omvandlingen, där beslutsstödet förändrar sättet att göra affärer. Beslutsstöd i minnesdatabaser, sociala medier, big data, mobiler och kundvård – allting handlar om att skapa ett nervsystem för att analysera och göra affärer.
Själva beslutsstödet ändras också. Från att ligga i strukturerade databaser som hanteras av specialister går det mot snabbrörliga modeller där data tankas upp ur dataoceanerna och analyseras i realtid. Det handlar inte bara om minnesdatabaser med "rent djävulska hastigheter", som Oracles vd Larry Ellison nyligen uttryckte det, utan om att analysera helt nya typer av data på helt nya sätt.
Själva begreppet beslutsstöd är på väg att bli förlegat. Det är bara affärerna som räknas.
CS nyhetsbrev om affärssystem och beslutsstöd skickas varannan vecka. Teckna en gratis prenumeration här.
