”Blir tufft att klara bredbandsmålet”

1. Vad är FTTH Council Europe för en organisation? 
– Organisationen bildades 2004 av fem företag – bland annat Ericsson, Cisco och Alcatel. Tanken var att ha en organisation som inte förknippades med teknik utan var dedikerad till fiber och fiber till hemmet. Utan inblandning av operatörer. I dag består FTTH Council Europe av runt 155 företag över hela Europa, från stora multinationella till små nationella komponenttillverkare. Vi arbetar lokalt och på EU-nivå med visionen att bidra till en stabil och framtidssäker utveckling av samhället baserad på fiber till hemmet.

2. På vilket sätt bidrar fiber till ett bättre samhälle?
– Tillgängligheten stärker Europas konkurrenskraft. Stockholms konkurrenskraft har ökat mer än Köpenhamns för att fiber är mer utbyggt där. Fiber är också avgörande för det tjänstesamhälle som växer fram. Det är en förutsättning för e-hälsa och digitala lösningar i åldringsvård och utbildning. Ibland undrar beslutsfattare varför vi ska prioritera fiber framför välfärdssamhället. För oss är det ingen prioriteringsfråga, fiber är en möjliggörare för välfärden.

3. Vad händer i Sverige?
– I 15 år har det gått rätt långsamt på den svenska marknaden men nu börjar det bubbla och sjuda. Telia har stora planer och nu utmanar riskkapitalföretaget EQT som köpt upp flera stadsnät. Även byalagsaffären börjar få fart. Nu handlar det om att definiera flaskhalsar och se över resurserna. Ambitionerna finns, finansieringen finns men finns tillräckligt med händer och fötter, planerare och grävare så man kan rulla ut i den takt man planerar?

4. Har EQTs inträde på marknaden varit en utlösande faktor för att takten ökats?
– Det har drivit på, absolut. Men ännu har vi ju inte sett mycket resultat. Det är en ganska lång beslutsprocess för att köpa stadsnät som ofta är kommunalt ägda. Men det triggar Telia och Skanova och stadsnäten.

5. Regeringens bredbandsmål, att 90 procent av befolkningen ska ha tillgång till 100 megabit per sekund år 2020, hur går det där?
– Det blir tufft att klara det målet, väldigt tufft. Även om vi har ett politiskt mål så är ju det dessutom teknikneutralt. Risken finns att även gammal kopparteknik som dsl används för att nå ut. Vi behöver en enhetlig infrastruktur. Men det där är politisk dynamit så risken är att man fortsätter hålla sig neutral.

6. Varför duger inte koppar?
– Jag tycker det är sorgligt ur ett samhällsperspektiv att klämma ut det sista av koppartekniken med offentliga pengar. Den ökade användargraden höjs väldigt snabbt och med den kapacitetsbehovet. Det klarar inte koppar men med fiber tar vi höjd för det.

7. Ni pekar ut villor som sorgebarnet när det gäller fiber, hur ska det ändras?
– Ja, Sveriges fibertäckning till flerbostadshus är ungefär 27 procent och en stor del av det är allmännyttan. Samtidigt finns 2,5 miljoner villor och bara omkring 8 procent av dem har tillgång till fiber. Utbyggnaden måste ske till en punkt och sedan måste villorna anslutas en och en. Där har vi nog inte sett en tillräckligt intressant affärsmodell.

8. Sverige har ett mål – finns det ett mål inom EU också?
– Ja, det gör det. Men det är betydligt lägre än Sveriges – alla ska ha tillgång till minst 30 megabit per sekund och minst 50 procent ska kunna använda 100 megabit per sekund. Det ligger heller inte inom räckhåll. EUs kommissionär Neelie Kroes har fått kraftig kritik just från Sverige för att målen inte är tillräckligt ambitiösa och vi vill se en tydligare agenda.

9. Hur ligger Sverige till i ett europeiskt perspektiv?
– Vi är tvåa efter Litauen. Där har man tagit ett aktivt beslut att lämna koppar och helt gå in för fiber. Östeuropa bygger snabbt ut och utmanar oss inom kort – särskilt Ryssland och Ukraina. De stora tunga ekonomierna som Tyskland, Storbritannien, Frankrike, Italien och Spanein är däremot på efterkälken. Där investeras fortfarande mycket i kopparinfrastruktur. Det är en utmaning för oss att jobba med dem.