Det finns klara incitament för exempelvis banker och butiker att gå från kontanter till digitala betalningar, inte minst kopplat till säkerhet i samband med hanteringen . Kontanter är svindyrt och grunden för ganska mycket brottslighet.
Hur ser då svensken i gemen på kontanter visavi elektroniska betaltjänster? Vem är för och vem är emot att kontanterna försvinner? Hur ser förtroendet ut för nya betalformer? Hur många känner till de nya betalmöjligheterna och vem använder dem? Hur ser svenska folket i allmänhet på utsikten om ”det kontantlösa samhället”?
Insight Intelligence har, på uppdrag av Punkt SE (Stiftelsen för internetinfrastruktur), Sigma och Västtrafik, gjort telefonintervjuer med 1 000 svenskar från 15 år och uppåt. Resultatet är blandat. Idén om det kontantlösa samhället har både tillskyndare och kritiker.
Trots att undersökningen visar att det finns situationer där man föredrar andra betalmetoder än kontanter, finns kontanterna ändå där i bakgrunden. De representerar något bekant och tryggt. Hela 90 procent uppger att de har högt förtroende för kontanter, trots att sedelförfalskningar är relativt vanligt förekommande. Kontanternas ställning som kung av betalmedel har under åren cementerats och kommit att bli ett så naturligt inslag i våra liv att en majoritet av de svarande ser kontanter som en mänsklig rättighet.
År 2011 var värdet på de sedlar och mynt som omsattes i den svenska ekonomin hela 99 miljarder kronor och värdet har bara minskat marginellt jämfört med tio år sedan. Detta trots ökad kortanvändning och hajpade nya mobila lösningar. Faktum är att mobila lösningarna i princip är helt okända för majoriteten av det svenska folket.
Medan väldigt få är oroliga för säkerhetsrisker i samband med kontant betalning, så är det desto fler som antingen känner sig tveksamma till den nya tekniken eller som anser att det finns säkerhetsrisker förknippade med alla alternativa former av betalningar. Det gäller inte överföring via Internetbank.
De nya betaltjänsterna utvecklas inte för konsumenterna – de utvecklas för att banker och kortföretag vill spara pengar och få effektivare hantering. Bankerna och kortföretagen är vinnare – konsumenterna är förlorare. Det pris vi betalar är vår personliga integritet. Av användarvillkoren framgår i bästa fall hur företaget som erbjuder betalningstjänster tänker använda dina uppgifter i marknadsföringssyfte och för så kallade kundanalyser. Elektroniska betalningar är spårbara. Det verkar dock inte oroa svenska folket speciellt mycket.
Anne-Marie Eklund Löwinder är säkerhetschef på Punkt SE.
