Hans Sundström, chef för it-upphandlingar på Kammarkollegiet, vill inte berätta vilka urvalskriterier som kommer att styra utfallet av den nya upphandlingen.

– Det är upphandlingssekretess, säger han.

Flera leverantörer som CS har talat med säger att upphandlingen innehåller betydligt fler urvalskriterier än bara it-konsulternas timpris. Av en förstudie som Kammarkollegiet har gjort framgår att en uttalad målsättning med upphandlingen är att få bukt med enkronasbud och annan taktisk prissättning.

De första delarna av Kammarkollegiets nya it-konsultupphandling beräknas bli klara i slutet av året.

Hans Sundström anser att grundorsaken till enkronasproblemen i Kommentus upphandling är lagstiftningen.

– I Sverige måste upphandlaren kunna bevisa i domstol att ett enkronasbud är orimligt. I alla andra EU-länder är det i stället leverantörerna som måste bevisa att ett enkronasbud är på riktigt och att de kan leva på ett så lågt bud. Vem som har bevisbördan är oerhört centralt, säger han.

Han ser svårigheterna i att ingripa mot enkronasbuden som ett tecken på att upphandlingslagstiftningen saknar tillräcklig förankring i hur affärer sköts i resten av samhället. Ett enkronasbud kan anses helt okej enligt upphandlingsregler, men skulle aldrig accepteras i exempelvis ett privat sammanhang.

– Om man som privatperson exempelvis ska anlita hantverkare och får in sex offerter med ett timpris på 450–500 kronor och en offert med ett timpris på noll kronor, då skulle i alla fall jag bli väldigt misstänksam och undra vad hantverkaren egentligen är ute efter. Om någon jobbar för noll kronor finns det alltid någon typ av dold baktanke i bilden, säger Hans Sundström.