Det Svenska Musikerförbundet reagerar på är framför allt att musikbolagen använder sig av gamla musikkataloger och lägger över dem digitalt utan att anpassa villkoren för artisten.

– Det kan handla om musik från 60- och 70-talet där det bara finns gamla avtal. Vi anser inte att bolagen ens har rättigheterna till ett digitalt nyttjande eftersom de gamla villkoren inte går att tillämpa i den nya digitala världen, säger Per Herrey, förbundsjurist på Musikerförbundet.

– Det blir artisterna som drar det kortaste strået. Deras andel minskar.

Enligt Per Herrey har flera artister kontaktat förbundet i frågan och därför vill han nu se till att få svar från musikbolagen.

– Vi kliver nu fram mot bolagen så får vi se hur dialogen slutar. Det kan sluta med att vi tvingas stämma för att få svar på de här frågorna.

I andra delar av världen börjar frågan också komma upp. Per Herrey pekar på ett fall i Danmark där ett av de stora bolagen köpt en stor katalog med välkända artister och tänkte sälja den digitalt.

– De hörde av sig till artisterna och sa att ni får samma ersättningar som tidigare, det tycker ni väl är bra. Men de drogs inför rätta och domstolen slog fast att de inte hade rätt att ge ut musiken digitalt eftersom det inte fanns reglerat i de gamla villkoren.

Han pekar också på Eminem som fick rätt i domstol när han hävdade att nedladdningarna från Itunes ska ses som licensiering.

– Jag tror att fler grupper driver liknande processer. Det är fler som vaknar upp som inte har hängt med riktigt i utvecklingen. Under tiden har bolagen själva satt definitionerna.

De bolag som Musikerförbundet börjar med att kontakta är Universal Music och Warner Music.

– Men det rör de flesta bolag. Och så är det upp till artisterna också – vi bråkar inte om de inte vill det. Men det är en principiellt viktg fråga och om ingen reagerar sätter bolagen standarden. Vi har kontaktat dem i enskilda fall och då har de inte varit så tillmötesgående direkt. Så då måste vi sätta ner foten, säger Per Herrey.