Nordea Transformation Programme, NTP, drogs i gång med enorma ambitioner. Projektet var tänkt att pågå till åtminstone 2020. 2012 lades det ner.

Källor med god insikt i projektet konstaterar att NTP har kostat flera miljarder kronor, men nästan ingenting av värde har åstadkommits.

– Det är en gigantisk kapitalförstöring. Projektet gav absolut ingenting av affärsvärde, säger en källa.

För sju år sedan var det annat ljud i skällan. Nordea berättade om planerna för Computer Sweden i mars 2006. Då hade den första fasen av projektet pågått i ett år och den var tänkt att fortsätta två till fyra år till. Den första fasen skulle följas av en andra, av ungefär samma omfattning. Nordea räknade då med att kostnaden för de två första faserna skulle hamna ”i miljardklassen”.

De starka förhoppningar som Nordea har knutit till projektet illustreras av ett uttalande av Hans-Henrik Eigtved i Computer Sweden i mars 2006. Han var då ansvarig för NTP.

– Vi har gjort en affärsstudie som visar att projektet är mycket attraktivt. Både genom att det ger kostnadsbesparingar och intäktsökningar, sade Hans-Henrik Eigtved då.

Enligt uppgift till Computer Sweden var kostnaden för den första fasen uppe i 600 miljoner euro, 5,3 miljarder kronor i dagens penningvärde, i slutet av det förra decenniet.

Den misslyckade it-satsningen avbröts under 2012. Samma år gjordes en nedskrivning för mjukvara på 326 miljoner kronor. Under de fem föregående åren låg nedskrivningarna för mjukvara på i medeltal 17 miljoner kronor.

Sett enbart till nedskrivningen ter sig Nordeas projekt kanske som ett mindre misslyckande än SEBs nedlagda projekt för att skapa en ny internetbank – One IT Roadmap. Det ledde till en nedskrivning på 753 miljoner kronor. Computer Swedens källor tycker annorlunda.

– Det här är ett mycket större misslyckande än SEBs, säger flera av varandra oberoende källor.

En illustration av hur lite som åstadkommits i Nordea Transformation Programme är att det än i dag finns separata kundregister för Sverige, Danmark, Norge och Finland. En del av just det misslyckandet är en satsning på enligt uppgift minst två miljarder kronor på en master data-lösning, mjukvara för att synkronisera informationen i flera databaser. Sådan mjukvara köptes in från IBM, men kom aldrig till användning eftersom den var för generell till karaktären.

Så sent som i september 2011 berättar Hans-Henrik Eigtved, då fortfarande projektansvarig, på ett föredrag att Nordea nästan har slutfört den första fasen. Året efter avbryts megaprojektet. Då hade den första fasen, som enligt den ursprungliga projektplanen skulle ta tre till fem år, pågått i minst sju år.

En anledning till de uppblåsta kostnaderna är att NTP till hög grad varit konsultdrivet. Vissa konsulter debiterade 4 000 kronor per timme. Dessutom ska konsulter ha haft befogenhet att ta in andra konsulter, med resultatet att anställda på Nordea sparkades ut ur delprojekt och ersattes av konsulter.

Fakta

Omvandlingsprogram med stora drömmar

  • Syftet med Nordea Transformation Programme var att skapa en tjänsteorienterad arkitektur i Norden.
  • Bassystemen skulle ”kapslas in”och funktionerna i dem göras tillgängliga via ett tjänstelager. En gemensam lösning för slutanvändarfunktionalitet, så kallat front end, skulle skapas.
  • NTP var tänkt att bestå av sex faser.
  • Ett av målen för fas 1 var att skapa en gemensam användarlösning för att serva privatkunder och skapa en gemensam lösning för bakomliggande bassystem. Det kräver ett omfattande arbete med att skapa en tjänsteorienterad arkitektur, soa.
  • Ett till mål var att skapa gemensamma processer vilket innebar att projektet även innefattade affärskonsulter.