Jag har gjort skratt-testet på några av mina vänner. Det går ut på att jag visar dem en Pinterest-sida som heter Wall of Namifying och ser om de klarar av att titta på den utan att börja skratta.

Sidan består av mer än 80 företagsloggor som alla har ändelsen ”-ify”. Hittills har ingen kommit längre än Devify, Moblify, Scoutify, Subsify, Bugify och Centrify innan ett leende har visat sig.

Och då hade de ändå kunnat fortsätta med Youtify, Markify, Expensify, Cardify, Searchify, Ordify, Topify, Archify, Careerify, Buddify och ett 70-tal till.

Vad exakt handlar det här om? Svaret är: ett helt nytt dilemma i vår kultur.

Att vara ung innebär alltid en identitetskris. All ungdomskultur går därför ut på att skilja ut sig från mängden, att visa att man är unik för att liksom på vägen få reda på vem man egentligen är, där innerst inne.

Att vara ung betyder alltså att ens defaultläge är inställt på att värja sig mot det som är tråkigt eller det som upplevs som alltför fastlåst inom givna ramar.

Man ryggar tillbaka inför traditioner och letar hellre efter det nya, det experimenterande.

Man kritiserar det gamla och föråldrade, är öppen för förändring och utmanar gärna etablerade strukturer.

Det här har varit ett guldläge för marknadsförarna, som bara behövde gnugga sina händer och därefter tämligen enkelt kunde hitta vägar in till de unga konsumenterna. Det handlade bara om att hitta en attityd som tydligt skiljde sig från mängden, för att sedan applicera den på skor, kläder, musik eller vad det nu än var som skulle säljas.

Så är det inte längre. På grund av internet är det nämligen inte bara unga som uppträder som unga. Plötsligt har det yngre beteendet spritt sig till alla åldersgrupper – och identitetskrisen har hängt med upp i åldrarna.

Nu vill alla vara unika, hela tiden.

Det är sjukt ansträngande, men ingen kan säga att vi inte försöker.

Vad får det här för konsekvenser? En är denna: demografin håller på att dö som relevant begrepp.

Det utropar i alla fall det amerikanska trendspaningsföretaget K-Hole i en ny rapport och pekar på att internet och globaliseringen har skapat en identitetskrisande värld där alla hela tiden måste bevisa för sin omvärld att de är unika.

Det kan man göra med mode, men också med gadgets, appar, statusuppdateringar och bilder på sig själv.

Resultatet, menar K-Hole, är en ny kultur som de kallar för mass indie. Indiekulturen, eller den alternativa kulturen, har fram till nu alltid varit en ungdomsnisch, med rötter i specifika geografiska platser.

I dag har den blivit mainstream och delas av folk i olika åldrar över hela världen.

Utmärkande för mass indie är att alla så förtvivlat försöker visa att de är annorlunda och speciella och utmärkande att det hela landar i en kultur där alla är – mer eller mindre lika.

I själva verket börjar den minsta gemensamma nämnaren för en bred majoritet människor bli deras vilja att vara annorlunda.

Men, som K-Hole noterar: det finns bara en viss mängd annorlundahet i världen och det blir allt svårare att särskilja sig i en tid där denna fördelas jämnt över internet.

Ryck tag i en kollega och ställ er båda framför spegeln, så ser du nog vad jag menar. Eller, för den delen, gå på en konferens.

Ja, Spotify var annorlunda. Visst vill du och ditt företag också vara annorlunda?

Det är så vi får en startupvärld fylld av Appsify, Roomify, Tubify, Tripify, Likify, Webify, Scholify och Storify. Och en hel del personlig problematik att fundera över.