Striden om det eftertraktade 700 MHz-bandet, som i dag endast används för marksända tv-sändningar, rasar vidare. Tillståndet går ut till 2015, och för några veckor sedan krävde operatörerna Telia och Tre i ett gemensamt utspel att tv-frekvenserna nu öppnas för fler aktörer. Detta har fått tv-bolagen att rasa, och i en skrivelse till regeringen signerad av bland andra Sveriges Television och TV4-gruppen, slår man nu tillbaka och vill se en förlängning av den nuvarande ensamrätten.
I skrivelsen uppmanar tv-bolagen regeringen att följa de rekommendationer som Myndigheten för radio och tv föreslagit, nämligen att 700 MHz-bandet ska vara fortsatt vigt åt enbart tv-sändningar fram till år 2020. Tv-bolagen skriver även att de oroas över rykten om att regeringen funderar på att ändra till treåriga tillståndsperioder, vilket skulle kunna öppna för att mobiloperatörerna tar plats i frekvensbandet redan till 2017.
Tv-bolagen menar att konsekvenserna av detta skulle skada tv-branschen och minska tillgängligheten och utbudet, eftersom deras beräkningar är att över 30 procent av dagens tillgängliga frekvensutrymme skulle försvinna.
Per Björkman är informationschef på Sveriges Television, som uppmanar regeringen att inte skynda på övergången.
– Att vänta till år 2020 ger oss en rimlig tidsperiod att förbereda frigörelsen av bandet till fler aktörer. Då hinner vi öka nuvarande kapacitet i frekvensbandet, samt ger konsumenterna tid att byta ut sin utrustning, många kommer behöva byta ut sina tv-boxar hemma.
Bakgrunden till frekvensträtan är att en stor del av dagens frekvensutrymme sänds med dvb-t, en äldre standard för paketering av innehåll på frekvensbanden. Tv-bolagen vill se en övergång till dvb-t2, en förbättrad standard som ökar kapaciteten på dagens frekvensband med upp till 50 procent. Dvb-t2 används redan idag för sändning av hd-kanaler, men kräver också att konsumenten har en tv-box hemma som klarar av att ta emot dvb-t2.
Nu vill tv-bolagen se en bredare övergång till dvb-t2 för allt innehåll, vilket skulle frigöra mer utrymme i frekvensbandet, och sätter år 2020 som en rimlig tidsperiod för övergången.
Per Björkman hävdar att en tidigare övergång skulle lämna folk strandsatta, och göra att tv-marknaden i stort inte skulle nå ut till en lika stor befolkningsmängd. Något som skulle få stora konsekvenser.
– En alltför snabb övergång skulle kunna haverera tv-marknaden, för de reklamfinansierade kanalerna handlar det om stora intäktsbortfall. Och för Sveriges Television är det väldigt angeläget att nå ut till en så stor del av befolkningen som möjligt.
Han menar att det blivit en politisk prestigefråga och att det inte finns någon rimlig anledning till att skynda på övergången mer än vad som redan föreslagits.
– Det ses bara som en prestigevinst av flera politiker, att Sverige ska vara tidigt ute, men det är inte realistiskt att tvinga den här övergången till innan år 2020. Det här är ett problem som kommer lösas av sig själv på några års sikt, i takt med att vi migrerar över till en modernare standard och folk byter ut sin utrustning hemma, säger Per Björkman.
Här är alla som skrivit under den gemensamma skrivelsen.
Eva Hamilton, vd, Sveriges Television.
Casten Almqvist, vd, TV4-gruppen.
Jonas Sjögren, vd, SBS Discovery tv.
Bo Ostergaard, vice president, Turner Norden och baltikum.
Andrea Sahlgren, senior vice president, Viacom International Media Networks.
Casper Bjorner, country manager, Walt Disney Company Norden.
Dennis Andersson, vd, Eurosport Television.
PJ Anders Linder, vd, Axess tv.
Mojdeh Zandieh, vd, Kanal Global.
