Beslutsstöd räddar liv i Uppsala

Trögjobbat och bökigt. Så beskriver Lars Westman, avdelningschef på Uppsala Ambulans, det tidigare beslutsstödet.

– I alla fall för oss som inte är statistiker. Våra datakällor var inte optimerade för statistik utan innehöll väldigt mycket löptext och var väldigt lite standardiserade.

Tidsåtgången vid utryckningarna och antal uppdrag var det som användes för att mäta kvaliteten i arbetet. Visst gick det att få fram annat också men det tog lång tid.

– Det var mycket manuellt arbete och i vissa fall var det inte tidsmässigt försvarbart, säger Lars Westman.

Bristen på användbara mätetal och statistik skapade frustration och det var tydligt att det fanns behov av ett modernare och mer lättarbetat beslutsstöd. Valet föll på Qlikview som används sedan i februari.

– Vi hade ett uppdämt behov av att följa upp hur vi arbetar – inte bara tidsmässigt utan också den medicinska kvaliteten. Det kunde vi inte förut.

Nu används beslutsstödet till att mäta produktiviteten, följa upp produktionsplaner och följa upp politiska mål. Ett exempel på politiskt mål är att ambulanserna ska nå ut till 95 procent av länet inom 20 minuter. Det nås inte fullt ut i dag, men genom att analysera siffrorna går det att se var förbättringarna kan göras. Går det att kapa tider i själva utryckningen?

– Är inte det möjligt är nästa steg att se över geografin. Var är det vi är sena? Ska vi flytta resurser dit och öppna en station i den delen av länet? Vad gör det med utryckningstiderna till andra delar?

Beslusstödet används också för att till viss del förutse utryckningar.

– Vi kan se att vissa områden har högre belastning än andra vid vissa tidpunkter. Då har vi provat att sätta ut ambulanser på passning i den delen av staden och det har gett goda resultat, säger Lars Westman.

– I maj hade vi ett fall där vi fick in ett hjärtstopp i området och eftersom vi fanns på plats sparade vi tio minuter. Annars hade patienten troligen inte överlevt.

Lars Westman hoppas också att öka den medicinska kvaliteten genom att stödet kan se hur vissa symtom tillsammans indikerar att patienten exempelvis har hjärtinfarkt.

– Då kan vi skicka ett förlarm till hjärtavdelningen så att de kan förbereda behandling. Det kan patienten tjäna 20–30 minuter på och det kan vara livsavgörande.

Beslutsstödet har också fått fram statistik som överraskat. Bland annat har det visat sig att tiden det tar från att ambulansen är på plats till att den åker tillbaka med patienten skiljer sig mellan olika ambulansstationer i länet.

– Det är inga dramatiska skillnader men det är värt en analys. I vår värld är oftast kortast tid bäst kvalitet. Det gäller för att ta emot ett larm och komma i väg. Hur det är med tiden hos patienten vet vi inte, kanske är det bättre kvalitet att vara längre på plats?

En annan uppfattning som visat sig vara fel är att det skulle vara betydligt färre utryckningar på helgerna än i veckorna.

– Det har vi trott av tradition. Därför har vi haft 13 ambulanser dygnet runt men lagt till ytterligare fem under dagtid i veckorna. Nu flyttar vi över en av de bilarna till helgen i stället.