När vi inom litteraturen eller filmens värld tillåter oss att blicka in i framtiden så är den mystiska människoroboten ett ständigt återkommande inslag - en tillverkad skapelse som både ser ut och rör sig som en människa av kött och blod. Den tekniska utvecklingen går framåt i en allt snabbare takt, och det är inte utan anledning som robotforskarna nu på allvar börjat diskutera människorobotar och hur de kan tänkas användas i ett framtida samhälle. Enligt Erik Billing, postdoktor vid högskolan i Skövde, så har det senaste året inneburit ett stort kliv framåt för drömmen om en framtida människorobot.

– 2013 har varit ett enormt år för robotiken. Folks generella medvetenhet om teknologin har blivit allt större tack vare ett stort medialt intresse. Tittar man på den teknologiska biten så börjar det utkristalliseras åt vilket håll vi kommer att gå i framtiden. Jag tror att vi just nu är ganska nära en robotrevolution, där vi kommer få se många nya hjälpmedel och verktyg i form av robotar i samhället.

Erik Billing står, tillsammans med kollegor vid Högskolan i Skövde, i startgroparna för ett projekt där man använder en robot som ett verktyg för att lära autistiska barn att kommunicera bättre. Det rör sig om en människoliknande robot i miniatyr, som kan detektera ögonkontakt, följa rörelser och tillkalla uppmärksamhet. Roboten blir en brygga mellan barnet och andra människor.

– Med en människoliknande robot kan vi lära barnet att uppfatta sociala beteenden. Vi har märkt att autistiska barn gillar att interagera med robotar, till stor del eftersom roboten kan kommunicera på en nivå som passar barnet.

Han menar att vi i en del avseenden redan kan skapa en människorobot.

– Vad gäller det rent fysiska har vi idag teknologin för att skapa en varelse som ser levande ut. Vi kan ta fram realistisk hud och hår och få det att se trovärdigt ut. Den större utmaningen är det rent intellektuella, att ta fram en robot man kan resonera med.

Sida 1 / 2

Innehållsförteckning

Fakta

Erik Billing, postdoktor vid högskolan i Skövde, jobbar med ett projekt där roboten NAO ska användas för att hjälpa autistiska barn att kommunicera bättre. Roboten kan utföra enklare gester och detekterar ögonkontakt.

Mattias Wahde, biträdande professor i tillämpad artificiell intelligens på Chalmers, är involverad i ett projekt där en robot på en skärm ska användas inom äldrevården som ett hjälpmedel. Fokus ligger på att få till en trovärdig dialog mellan en människa och en artificiell intelligens.