Mobiloperatören Tre har de senaste 2,5 åren lagt om kursen för sin it-utvecklingsavdelning. Från att ha arbetat enligt vattenfallsmodellen, se faktaruta, är det nu Leanprinciperna som gäller, vilket innebär ett mer agilt arbetssätt.
Det har inneburit en stor omställning för de 90 anställda på avdelningen.
Tidigare var de indelade i stora grupper på upp till 25 personer, och uppdelade efter olika discipliner som systemdesign, programmering och test. Nu arbetar de i små grupper, eller team som det heter i Leansammanhang, där alla jobbar tätt ihop och ansvarar för leveranser.
Vilka resultat har omställningen givit?
– Vi har slagit rekord för systemstabilitet och upptid två år i rad. Problemrapporterna har minskat till hälften och de riktigt allvarliga problem som rapporteras har minskat ännu mer, säger Olivier Smith, it-chef på Tre.
Bland mål som är svåra att mäta nämner han att snabbt kunna omprioritera vad som ska utvecklas. Ett exempel nyligen är att utvecklingen av företagsdelen för en ny tjänst lades ner när man insåg att tjänsten passar bäst för konsumenter. Det var möjligt att göra med kort varsel, utan att särskilt mycket redan gjort arbete behövde kasseras. Sådana förändringar är betydligt svårare att åstadkomma för företag som arbetar enligt vattenfallsmodellen.
Läs också: Här är sju coola utvecklingsmetoder.
En av personerna som arbetar med satsning på Lean är Sasa Stamenkovic som har den engelska titeln Chief Lean Coach. Han beskriver Lean som ett förhållningssätt och en samling principer. De olika tvärfunktionella arbetsgrupperna kan välja att arbeta enligt olika metoder och ramverk, som Scrum och Kanban. Generellt arbetar grupperna i iterationer, se faktaruta, vilket är vanligt när man jobbar enligt Lean och även i agila projekt i allmänhet.
Både Olivier och Sasa framhåller vikten av ett kontinuerligt förbättringsarbete och att det görs bäst ute i arbetsgrupper som kallas dojos. Det är den enskilda medarbetaren och arbetsgrupperna som driver förbättringsarbetet.
– Det är ute i arbetsgrupperna som det verkliga förbättringsarbetet sker. En dojo hos oss ligger mellan ett centralstyrt förändringsarbete och ett decentraliserat, och hjälper oss att fokusera och är det klister som håller ihop oss i vårt sätt att samordna och fokusera, säger Sasa Stamenkovic.
Han tillägger att han aldrig sett helt centralstyrt förändringsarbete fungera och att helt decentraliserat förändringsarbete ofta blir spretigt.
– Därför är vårt dojokoncept väldigt viktigt för oss.
En dojo kan skapas av vem som helst och hanteringen är självreglerande. Om den inte tillför något värde så kommer den att försvinna självmant. Arbetet ska vara kopplat till verkligheten och de idéer som kommer fram ska användas i det dagliga arbetet.
En iteration i ett utvecklingsprojekt är en tidsperiod på typiskt två eller tre veckor då en körbar version av ett system skapas. Systemet utvärderas och sedan prioriteras arbetet i nästa iteration. Ett syfte är att snabbt kunna korrigera problem och att ständigt prioritera rätt saker.
Vattenfallsmodellen innebär att ett projekt består av en enda iteration med avgränsade faser. Först utreds kraven på ett system, sedan skapas en systemdesign, varefter programmerare skriver koden. Slutligen testas det färdiga systemet.
