Eleverna tycker om att de kan titta var de vill – en del läser på tunnelbanan, andra kryper upp i soffan när de tittar på genomgångarna. De tycker om att titta när de vill.

– Där kan ju jag bli lite tveksam när jag ser att de flesta varit inne efter att jag loggat ut vid halv tio men före lektionen på morgonen. Men själva tycker de det är bra.

Några lyfter fram att de kan höra hela genomgången utan att den avbryts av frågor från andra elever och att de kan se om vissa delar flera gånger. En del hälsar att deras föräldrar också tyckte det var intressant.

– Då slog det mig att det ju är precis som en bok som man kan läsa var man vill och när man vill och läsa om. Med teknikens hjälp kan vi skapa lärare i lyxförpackning – ge varje specifik genomgång samma paketering som en bok och det har vi inte kunnat tidigare.

Men den stora vinsten görs i klassrummet poängterar hon.

– Det är i klassrummet det händer – det är där det kan börja. Det är avgörande för kunskapsutvecklingen.

Katarina Lycken Rüter använder sig också mycket av omröstningsverktyg på nätet. Det kan handla om grammatiska frågor som om det är rätt med de eller dem – eller kanske båda – i en mening. Eleverna får i smp grupper diskutera och rösta. Om det inte går att enas finns det ett alternativ för det.

– När grupperna inte kan enas är det ofta för att de inte förstått ordentligt – då behöver de ytterligare genomgångar.

Det blir också diskussioner av de olika resultaten som grupperna kommer fram till – hur har de resonerat?

– Det blir ett sätt att diskutera runt grammatik och ibland kan man se att flera alternativ kan vara rätt. Det leder till diskussioner om hur språket utvecklats. Digitala responsverktyg är otroligt verksamma – det ger möjlighet att diskutera saker ur olika perspektiv.

Katarina Lycken Rüter ger sina instruktioner och uppgifter till eleverna inför lektionerna via en blogg.

– Varje grupp har en egen klassblogg. Jag använder också kommentarsfunktion på bloggen för att fråga om sådant som hänt på lektionen. Exempelvis vad de tyckt om en bok och om deras uppfattning ändrats efter att vi diskuterat den i klassrummet. Där använder de sig av litterära pseudonymer så de ska våga tycka fritt.

Genom att hon nu hinner arbeta mer med problemlösning och analys i klassrummet så kommer missuppfattningar och oklarheter upp till ytan.

– Det är viktigt att låta eleverna visa sin förståelse eller brist på förståelse och vara beredd på att planera om. De här senaste två åren har jag planerat om mer än under hela min tid som lärare dessförinnan.

Fakta

På Katarina Lycken Rüters lektioner får bara de som ställer sina mobiler till klassens förfogande använda dem i klassrummet. Hon använder också kameran mycket och spelar alltid in alla elever när de gör sina presentationer. Då ser de själva om de har något i sitt kroppspråk eller upplägg de behöver rätta till. Och en del osäkra elever ser att det faktiskt gick mycket bättre än de trodde.

Så funkar det flippade klassrummet
Det flippade klassrummet, the flipped classroom, är en undervisningsform som börjat användas av vissa lärare i USA. Modellen innebär att läraren vänder på den traditionella lektionen genom att ge webbaserade genomgångar som hemläxa i stället för att göra dem i klassrummet och i stället ägna tiden i klassrummet till fördjupning, analyser och laborationer. Modellen kallas också för det omvända klassrummet och använder sig i hög grad digitala verktyg.