Databaser och mellanvara håller snabbt på att bli en allt viktigare del av tyska affärssystemsjätten SAP. Minnedatabasen Hana växer så det knakar. Omsättningen ökade 92 procent i Norden under 2013, jämfört med 2012 och då bidrog Sverige med mer än hälften.

När man pratar med företrädare för SAP är det uppenbart att förhoppningarna är väldigt stora, men än så länge utgör Hana en mindre del av den totala kakan. 2013 var omsättningen för Hana fem procent av SAP:s totala omsättning.

SAP har just nu 20 kunder i Sverige som på något sätt har igång med projekt kring Hana, men informationen om vilka är än så länge knapphändig.

Nordea Liv & Pension tillhör de som har kommit längst. Sedan ett år har bolaget arbetat med ett nytt Hana-baserat rapportstöd som ska snabba upp beslutsprocesserna. Hela projektet har handlat om att återimplementera ett rapporteringssystem som företaget installerade 2003.

– Affärssystemet stödde inte våra krav på snabba och väl dokumenterade rapporter. Vi behövde få en bättre konsolidering av data för att öka kvaliteten i rapporterade data och göra rapporteringen effektivare. Dessutom ledde tidsbristen till att kvaliteten i rapporteringen inte blev tillräckligt hög, säger Gitte Aggerholm som är ekonomidirektör på Nordea Liv & Pension i Danmark. 
Dessutom hade Nordea Liv & Pension en otillräcklig verifieringskedja för transaktioner, vilket ledde till påpekanden från revisorerna om att verifieringarna var svåra att spåra. Företaget startade med projektet i februari 2012 och blev klara i januari 2013.

– Vi började att återimplementera SAP-systemet med Hana och en ny ekonomisk modell för att få snabbare svarstider tack vare stödet för minnesbaserad bearbetning. Från att tidigare ha tagit fem dagar med omfattande manuellt arbete behövde vi efteråt bara trycka på några knappar för att få ut data i rätt data och få rapporterna klara inom tre dagar. Hela förändringen skedde på ett år, säger Gitte Aggerholm.

Relaterat: Så funkar SAP Hana.

Hittills har systemet endast använts i Nordea liv & Pension för ekonomisystemet från SAP. Formellt hade företaget tre eller fyra system tidigare och nu gör ett SAP-system hela jobbet, inklusive sådant som tidigare sköttes av andra leverantörer, som Hyperion. I efterhand är de anställda nöjda med förändringen och företaget har bättre dokumentation av sin ekonomiska rapportering.

– Vi har exempelvis fått en mycket bättre dokumentation över vilka allokeringar vi har gjort och varför vi har beslutat att göra på ett visst sätt. Detta är också möjligt att göra i Excel, men det är inte lika säkert eftersom det går att genomföra förändringar i efterhand, säger Gitte Aggerholm.

Planer finns också på att utöka användningen. Företaget satsar på ökad självbetjäning till cheferna via en rapporteringsfunktion som Nordea Liv & Pension själva har utvecklat och som ska ge bättre koll på bland annat kostnadsallokeringen.

– Vi använder oss av ett antal verktyg för att borra i och analysera data på ett sätt som tidigare inte var möjligt, exempelvis av data i reskontran. Initialt var det vissa prestandaproblem, relaterade till integration och gränssnitt. Största fördelen är snabbare och effektivare rapportering.

Företaget planerar även att öka antalet användare av beslutsstöd med en portal där det ör möjligt för chefer och beslutsfattare att i grupp få rapporter online, till skillnad från att som tidigare använda pappersrapporter.


Du väl inte missat Computer Swedens event Digital Banking den 10 april? Mötesplatsen för dig som vill ta banken in i framtiden. Läs mer och anmäl dig här!

Fakta

Nordea Liv & Pension har 450 medarbetare i Danmark och på dess ekonomiavdelning arbetar ett 20-tal personer. Företaget använder ett ekonomisystem från SAP, för bokföring, reskontra, budgetering och konsolidering.