E-legitimationsnämnden har presenterat något som kan ses som en slutversion av de regelpaket som bildar basen för Sveriges nationella e-legitimation.

Detta skulle kunna tolkas som att man redan under våren kan förvänta sig att se de första e-legitimationerna från en rad olika aktörer. Men det är långt ifrån säkert.

De experter som Computer Sweden varit i kontakt med har mycket olika åsikter i frågan och flera aktörer vill inte framträda med namn av rädsla för att förlora möjligheten att få delta i det fortsatta utvecklingsarbete.

– Vi har varit med i diskussionerna från början men valt att hoppa av. Anledningen är att de praktiska kraven på identifiering ställts väldigt högt. I praktiken går det inte att ge ut e-legitimationer via exempelvis Postens ombud vilket gör det helt omöjligt att sprida en ny e-legitimation i stor skala. Det krävs så kallad ekonomisk eller rättslig relation med den man ger ut identiteten till och det är oerhört svårt att se vilken organisation som kan matcha bankerna där, säger en av CS anonyma källor.

Fredrik Söderström är forskare på avdelningen Informatik vid Linköpings universitet där man har drivit ett projekt sedan 2011 med fokus på elektronisk identifiering i olika former. Forskningsprojektet inleddes samtidigt som E-legitimationsnämnden skapades för att samordna området och utveckla den kommande lösningen. Han säger att det inte är helt oproblematiskt att försöka samordna hela den offentliga sektorn kring detta område med sina diversifierade verksamheter, behov och tjänster.

– Den nuvarande lösningen är resultatet av ett mångårigt lyckat samarbete mellan offentlig sektor och bankerna. Man är helt beroende av att banksektorn, via BankID, är villiga att gå med i arbetet för att offentlig sektor ska kunna behålla den största delen av sin nuvarande kundstock. Därmed kan man konstatera att E-legitimationsnämnden har ställts inför en mycket tuff uppgift när det handlar om att både utveckla och samordna ett område som tidigare varit mer eller mindre drivet av intresserade och drivna nyckelaktörer, säger Fredrik Söderström.

Hos företaget bakom BankID, Finansiell ID-Teknik BID, säger vd:n Johan Eriksson att man arbetar för fullt för att se över förutsättningarna för satsningar på det nya e-legitimationssystemet.

– Hur det faller ut vet jag ännu inte, men beslut från de första bankerna kommer nog inte förrän under årets andra kvartal. Om bankerna beslutar att gå med i Svenska e-legitimation kan ett sådant projekt ta upp emot ett år innan de är anslutna, det vill säga halvårsskiftet 2015.

Per Hägerö, teknikchef på Nexus som nyligen blev utvalda i Kammarkollegiets upphandling av kort for identifiering och behörighetskontroll, tror att det finns stora förutsättningar för att e-id ska ta fart i år. Samtidigt pekar han på att det finns ett antal komplexa frågor att ta ställning till, inte minst sådana som rör personintegritet.

– Långsiktigt borde vi ha en en lösning för identifiering som bygger på att identitetsutfärdaren inte känner till vad användaren använder identiteten till, inte minst i en NSA-tid där den personliga integriteten är utsatt.

Ytterliga problemområden rör finansiering och mervärdestjänster.

– Infrastrukturen för e-id kräver finansiering och det känns rimligt att de som har störst värde av infrastrukturen också betalar för den. Det går förstås att bygga en modell med fasta avgifter som då inte kräver insamling av informationen men förmodligen är det bättre med en modell där företag och organisationer betalar efter användning.


Du väl inte missat Computer Swedens event Digital Banking 2014? Mötesplatsen för dig som vill ta banken in i framtiden. Läs mer och anmäl dig här!

Fakta

E-legitimationsnämnden är en svensk myndighet under Näringsdepartementet som startades 1 januari 2011 för att införa det system som kommer benämnas Svensk e-legitimation. 
Nyligen publicerade E-legitimationsnämnden version 1.1 av det regelpaket som ska ligga till grund för de anslutningar till identitetsfederation och basstruktur som kommer att göras med start 3 mars.

BankID är det i särklass största e-legitimationssystemet i Sverige och förvaltas av företaget Finansiell ID-Teknik BID AB som ägs av flera svenska banker.