Läs också: Så kommer it in i skolan.
Trots att Sverige är ett väldigt digitaliserat land ligger vi inte i frontlinjen när det gäller användningen av it i skolorna.
Då har ändå tillgången till datorer ökat kraftigt de senaste åren.
– Där ligger vi i topp i Europa. När det gäller användningen av it ligger vi bara på genomsnittet, säger Jan Hylén.
Han har arbetat med skol-it-frågor i åratal, bland annat som analytiker på OECD, politiskt sakkunnig på utbildningsdepartementet och forskningschef på Skolverket. I dag är han fristående konsult.
Jan Hylén pekar ut tre stora hinder för digitaliseringen i skolan vid sidan av den låga it-användningen.
Det första är att rektorerna saknar kompetens för att leda it-utvecklingen.
Det andra är att det råder brist på digitala läromedel.
Det tredje är att lärarna får alldeles för lite kompetensutveckling.
– I dag får de lära sig hur de ska använda en dator – öppna filer, skriva ut och så vidare. Däremot finns ingen kompetensutveckling för de enskilda ämnena – hur it kan användas i idrott eller i biologi. Det finns inte mycket att få från högskolehåll. Däremot tas en del lokala initiativ.
Skillnaderna på kommunal nivå är mycket stora.
– Vissa kommuner har arbetat aktivt och medvetet med it-frågorna i många år, andra har inte gjort det alls, Det har skapat stora klyftor i svensk skola.
Ann-Britt Enochsson, docent i pedagogik på Karlstads universitet, är inriktad på hur it kan användas i skolan. Även hon pekar på hur stora skillnaderna är mellan skolorna.
– Visst används datorer i skolorna, men det säkerställs inte någonstans att eleverna verkligen får med sig det de behöver, säger hon.
När den nya läroplanen kom 2011 trodde hon att det skulle bli bättre.
– Där finns roliga och spännande saker med. I exempelvis svenska står det om att använda ljud och bild, men det finns inte med i målen för betygen och det signalerar att det inte är första prioritet. Det blir upp till den enskilda läraren att använda tekniken, säger Ann-Britt Enochsson.
– Om en lärare är ointresserad av rättstavning måste det lösas, men om en lärare är ointresserad av att använda it i undervisningen går det att välja bort.
Lärarna som grupp tycks också vara mer datorovana än andra grupper, även unga lärare. Ann-Britt Enochsson och hennes kolleger gjorde en enkätundersökning i höstas och frågade lärarstudenter i åldern 20–25 år om hur de använder datorer.
Resultatet kom samtidigt som rapporten ”Svenskarna och internet” från Punkt SE så de kunde jämföra vad samma åldersgrupp gör i stort.
– 20 procent av svenskarna äger en surfplatta, men bara hälften så många av lärarstudenterna har en. De är heller inte särskilt aktiva med att blogga, ändra på Wikipedia, twittra eller använda Google Docs för samarbete och de laddar inte upp bilder på nätet i samma utsträckning som svenskarna i genomsnitt, säger hon.
Ändå finns en vilja bland lärarna att lära sig mer, tror Ann-Britt Enochsson.
– Jag har pratat med lärare i skolor där det rullats ut Ipad och som varit väldigt positiva till det. Sedan visar det sig att en mängd applikationer som som lärarna använder finns för datorer men inte för Ipad. Det är inte någon som frågar lärarna vad de behöver.
De lärare som är intresserade av att använda it i sin undervisning delar gärna med sig och nätverkar friskt på sociala medier. Däremot upplever många en brist på samordning.
– I tio år har det fullständigt saknats statlig styrning, men på sistone har det dykt upp en del initiativ, säger Jan Hylén.
