Under förra året fick Sveriges Kommuner och Landsting ett regeringsuppdrag av it-minister Anna-Karin Hatt att utarbeta ett ramverk för utvärdering och utveckling av digitaliseringen i skolor och att etablera ett samverkansforum för skola och it. Vinnova har också visat intresse för digitaliseringen av skolan inom sitt program för innovation i offentlig sektor. Och i mars kommer Digitaliseringskommissionens rapport om it i skolan.

Till skillnad från bland annat Norge och Danmark har den svenska regeringen inte lagt fram en nationell it-strategi för skolan. Lärarförbundet, IT & Telekomföretagen, Moderaterna, Socialdemokraterna och Miljöpartiet har alla tydligt uttalat sig för att skapa en nationell it-strategi, men utbildningsminister Jan Björklund är inte intresserad och hans statssekreterare Bertil Östberg har tidigare sagt till Computer Sweden att det ”finns en övertro på strategier”.

Jan Hylén tycker inte att en nationell it-strategi för skolan är någon mirakelkur, men det skulle ändå behövas i Sverige eftersom den digitala klyftan växer.

– Det skulle spela stor roll genom att det åtminstone skulle kunna höja bottennivån.

Samtidigt konstaterar han att även om Norge exempelvis jobbar bra har det inte resulterat i några jätteskillnader i Pisaundersökningen.

– Då ska man komma ihåg att när man arbetar med nya verktyg innebär det nya sätt att jobba. Men när det är dags för prov åker datorerna ut och papper och penna in. För att lyckas måste man ha tränat på det arbetssättet. Proven är inte anpassde för digitaliseringen.

Även om digitaliseringen inte sköljer in över den svenska skolan finns många exempel på enskilda lärare och skolor som använder it i undervisningen.

En metod som används allt mer är det som kallas omvänt klassrum. Här spelar läraren in sin genomgång och lägger ut den på nätet. Eleverna får titta på den före lektionen. På så sätt kan undervisnings-tiden användas till analys, fördjupande diskussioner och problemlösning. Dessutom skapas kreativa sätt att använda de digitala resurser som finns: Wikipedia, sociala medier och verktyg som Google Drive och Skype.

Varför är det då viktigt att få in mer it i skolan – är det bara för att eleverna tycker det är roligt eller lär de sig verkligen mer också? Både och, om man tittar till forskningen. Det hänger helt enkelt ihop.

Eleverna blir mer motiverade och engagerade när det kommer in datorer och surfplattor i skolan, visar flera rapporter. Studier visar också att det leder till att eleverna lägger mer tid på sina uppgifter.

I den amerikanska delstaten Maine, som utrustade sina elever med datorer redan för över tio år sedan, har forskningen visat på positiva resultat. Eleverna skriver längre och mer varierade texter. Några år innan elevdatorerna infördes nådde 29 procent av 13-åringarna godkäntnivån i delstatens skrivtest. Fem år senare, när de fått egna datorer, fick 41 procent godkänt i samma test.

Andra studier från Kalifornien och Storbritannien visar tydliga förbättringar inom matematik, engelska och NO-ämnen.

– Undervisningen kan bli rikare när variationen blir större. Eleverna har olika preferenser när det gäller att lära sig saker och det här ger fler möjligheter, säger Ann-Britt Enochsson.

– Det kan handla om sådant som att simuleringar i matematik gör vissa saker lättare att förklara. Språkundervisningen stimuleras av att det går att ha kontakter med andra länder över Skype. It tillför den typen av dimensioner. Sedan är det inte säkert att det är det som får eleverna att lära sig stava bättre.

Sida 2 / 2

Innehållsförteckning