Människor demonstrerar i masker. Snowdens avslöjanden rullas ut över världen. Databaserna om oss växer i jättarnas megacenter. Facebook. Twitter. Amazon. Underrättelsetjänster lyssnar in och lyssnar av.

Vi bloggar festbilder från semestern, berättar om häftiga fallskärmshopp och facebookar bilder på barn med spagetti runt munnen. Men har vi tänkt på vad de kan användas till i framtiden? År 2024 kanske ett försäkringsbolag inte vill ha kunder med riskbeteende och arbetsgivare backar när de ser bilder från sena festnätter. Det finns oanade möjligheter när myndigheter och bolag börjar samköra uppgifter. Vem fuskar med skatten, har fel åsikter eller vänner?

Men viktigast av allt, ska inte dina barn själva få bestämma över hur de upplevs på nätet som vuxna? Är det verkligen vår sak att avgöra?

Det är skillnad mellan att vara privat och personlig. Det är inget fel att lägga ut information om dig själv, bara du vet vad du gör. Det är bara du som kan bestämma var gränsen för din integritet går. Men det är inte ditt beslut att lägga ut information om andra. Tänk på dina barn. Vilka kommentarer och bilder kommer de att uppskatta som vuxna?

Du måste vara beredd på att allt du postar även kommer att kunna läsas om tio år. Inget på sociala media är att betrakta som privat. Ofta är sekretessinställningar falsk säkerhet. Glöm det här med skyddade grupper. Tänk på sociala media som webbsidor.

Problemet är att det inte bara är upp till var och än, utan även ens släktingar, vänner och ovänner. Det är bara att se på hemska videor där ungdomar blir förnedrade som laddas upp och skickas runt.

Instagram och Facebook har 13-årsgräns. Det tycker jag är bra. Vi som föräldrar måste ta vårt ansvar och diskutera de här frågorna med våra barn för att de sedan ska vara beredda på vad som kan hända. Vi måste se till att de får en bra start på sin digitala framtid. Och det är ännu viktigare att vi berättar för dem hur de ska behandla andra på nätet så att alla får samma möjlighet.


Åsa Schwarz är säkerhetskonsult på Knowit.