Digitaliseringen hänger på rektorn

– Det finns många rektorer som vet att it i skolan är väldigt viktigt, men de inser inte att det kräver ett eget agerande. Det betyder att de inte prioriterar det, vare sig ekonomiskt eller pedagogiskt. Därför skapas den klyfta vi ser i dag, säger Edward Jensinger, skolutvecklingschef för de kommunala skolorna i Helsingborg och tidigare rektor.

– Med god tillgång till datorer och engagerade skolledare går den digitala utvecklingen väldigt fort.

Sverker Brundin: "Den digitala skolan kan inte bygga på godtycke."

Den här skillnaden i attityd är tydlig när CS ringer runt och talar med rektorer. Alla talar om it i skolan som en självklarhet, men det är tydligt att de lägger ribban olika högt. De vi pratar med säger samtidigt att rektorn är enskilt viktigast för att få något att hända.

Vissa talar mycket genomtänkt om hur tekniken öppnar för bättre samarbete, hur de använder innovativa grepp som bloggar i språkundervisningen för att få kontakt med elever i andra länder.

Andra berättar mer svepande om att it är ett bra verktyg för att söka material och skriva rapporter.

– Nyckelpersonen är rektorn. Det är avgörande vilket intresse rektorn har av att satsa på utrustning och it som ett pedagogiskt hjälpmedel, säger Eva Mårell-Olsson, it-pedagogikforskare vid Umeå universitet.

– Anser inte rektorn att det här är viktigt uppstår de stora skillnaderna. När det gäller it handlar det om att vara strategisk och långsiktig.

Gemensamt för dem som driver it i skolan är att de ser det som en del i skolutvecklingen. Tekniken kan inte stå för sig utan involveras i, och driver på, den pedagogiska verksamheten.

Pernilla Ericols är rektor för Globala gymnasiet i Stockholm där alla elever sedan tio år har egen dator. Hon är en av dem som inte talar om tekniken i sig utan poängterar att användningen ingår i en helhet.

– På vår skola har vi en idé om lärande för hållbar utveckling och för att nå dit är vissa saker viktiga, exempelvis att vi jobbar i arbetslag och har ett flexibelt schema. För att vi ska kunna arbeta som vi vill kommer också tekniken in som en del i vår idé om lärande. Jag tror att det är centralt, säger hon.

En viktig orsak till att it-användningen i skolan är så ojämn är frågan om huruvida it i undervisningen verkligen leder till bättre resultat. Där finns två läger, konstaterar en rektor som CS talar med. Ett som inte alls tror att det påverkar resultaten utan mer ser it som något som måste finnas i skolan för att det finns överallt annars och ett läger som ser det som något som ger pedagogiska vinster.

Maria Abrahamsson, rektor på Kastellegårdsskolan i Kungälv, håller med om att det är ett dilemma att forskningen spretar och tolkas olika.

– Våra elever befinner sig i det digitala landskapet hela tiden. Vi måste se hur vi ska arbeta pedagogiskt för att fånga dem, säger hon.

För att få fart på it-användningen krävs också att lärarna involveras och får den utbildning som krävs – kompetensen hos lärarna nämns ofta som ett hinder. Maria Abrahamsson påpekar också vikten av att hela tiden hålla sig ajour. Det går inte att hänga upp allt på enskilda utbildningsinsatser.

Edward Jensinger tycker att de lärare som går före och som rektorerna ofta pekar ut som inspiratörer ska premieras.

– Det duger inte att bara säga att de är bra och be de andra lärarna följa deras exempel. De måste lyftas fram och få extra i lönekuvertet så det verkligen märks att det här är sådant som skolan värdesätter.