Som den svenska skolan ser ut idag är det ett stort glapp mellan hur olika skolor arbetar med it i undervisningen. Computer Sweden har tidigare konstaterat att den idag enskilt viktigaste personen är rektorn. Så är det också på Hökarängsskolan i södra Stockholm där Tobias Karlhager arbetar som it-pedagog.
– Här har rektorn, Heidi Hård af Segerstad, satt it högt på agendan. Det skulle ha varit omöjligt för mig utan en sådan chef.
Läs också: Rektorn avgörande för digitaliseringen.
Men även kommunens roll är högst påtaglig. På många skolor står utrustningen på pallar och samlar damm. Anledningen är att det krävs mer jobb än många inser med att få infrastrukturen att fungera, hjälp som kommunen inte ger med någon automatik. Det är inte bara att packa upp plattan eller datorn och köra igång.
– Tekniken ska inte styra – men den måste fungera, säger Tobias Karlhager.
I Stockholm har staden ett centralt it-avtal med Volvo IT som sköter drift och administration. Avtalet har kritiserats under många år från skolornas håll. Tobias Karlhager är noga med att poängtera att det fungerar bra i många avseenden. Skolan får hjälp med mycket administration, som till exempel beställningen av bläckpatroner. Mellan raderna skymtar samtidigt två problem, som bidrar till att försvåra användningen av it i skolorna. Problem som knappast är unika för Stockholms del.
Det ena handlar om behov av mer hjälp från centralt håll i vissa avseenden. Någon måste exempelvis se till att beställandet och administrationen av appar till skolans Ipad fungerar. Ytterligare en faktor är hanteringen av lösenord.
– Det finns ingen hjälp att få med Ipadkonfiguration från centralt håll inom kommunen. För speciellt lärare som är osäkra på tekniken finns inga felmarginaler. Det måste bara fungera, säger Tobias Karlhager.
Den andra svårigheten med det centrala avtalet är att skolorna behöver en större frihet än idag, för att kunna experimentera med olika mjukvaror, som för video och ljudinspelningar. Här sätter ofta de stränga säkerhetskraven käppar i hjulet. Det kan till exempel ta en vecka med mekande i nätverket för att få nya program att fungera.
– Avtalet kring datorer är främst till för tjänstemän. Men det fungerar sämre för de speciella behov vi har i skolan, säger Tobias Karlhager.
För att kunna komma igång är det nödvändigt med en it-pedagog, anser Tobias Karlhager. Han är från början musiklärare, men med ett stort it-intresse och har nu arbetet som it-pedagog i två år. It-pedagogens roll är också att inspirera lärarna.
– Men det är väldigt individuellt. Lärarna måste våga testa själva vad man kan göra, så att datorn inte bara blir en skrivmaskin. Min vision är att it ska ingå i varje skolämne, att it ska vara ett lika naturligt hjälpmedel som en blyertspenna.
Ytterligare en stor fråga är förstås kostnaderna. Det är inte billigt att satsa på mer it i skolan.
– Där skulle kommunen nästan behöva ringmärka pengar.
Hökarängsskolan i södra Stockholm har elever från förskoleklass upp till nian. Skolan har omkring 500 elever och 100 medarbetare.
När det gäller it i undervisningen har skolan kommit längst i de lägre årskurserna, från förskoleklass och lågstadiet. I de lägre årskurserna har varje elev tillgång till en Ipad. De finns på tre vagnar anpassade efter varje klass. Alla lärare på skolan har möjlighet att boka dessa Ipad-vagnar.
För högstadiet finns två vagnar med bärbara datorer som går att boka. Ambitionen på sikt är en dator eller platta per elev, för alla årskurser. Samtliga klassrum på skolan är dessutom försedda med interaktiva skrivtavlor.
