Det centrala kunskapsinnehåll i läroplanen som lärarna ska undervisa elever om på sina lektioner ska vara lättillgängligt för lärarna. Det är det, med tryckta och digitala läromedel från läromedelsförlagen.

Men läromedel är i dag i många skolor föråldrade eller saknas helt, vilket är en förklaring till att Pisa-resultaten sjunkit för alla elevgrupper och mest för dem från de minst gynnade socioekonomiska grupperna. Inte heller är, enligt OECD, de allra bästa eleverna särskilt kreativa. Ändå kräver arbetsmarknaden just det allt mer, av alla medarbetare.

Det är mot den bakgrunden som Computer Sweden med artikelserien Skolglappet tar sig an frågan om skolans digitalisering. Den har en stor pedagogisk potential. Men det handlar om pedagogik, inte teknik. Elever har alltjämt behov av att begrepp, språk och sammanhang har struktur och utvecklas med progression, årskurs för årskurs. Om det sker i ett tryckt eller digitalt läromedel saknar betydelse eftersom båda följer läroplanen, har beprövad pedagogik och hög kvalitet.

Skolan ska använda it för att det tillför ett pedagogsikt värde, inte för användandet i sig. Men så är inte fallet. Skolverket anger i en rapport från våren 2013 att det ”har skett en kraftig ökning av antalet elevdatorer och trenden mot ett till ett i många skolor syns tydligt”. I rapporten står också ”frågor om tillgång till digitalt innehåll har inte ställts i denna uppföljning men kan antas vara en bidragande orsak till den låga användningen”.

I en studie för Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, från hösten 2013 bekräftas detta. Det är ett ”orosmoln” att ”det råder brist på digitala läromedel och utvecklingsinitiativ inom innehållsområdet” och i en undersökning av Lärarnas Riksförbund anger 65 procent av lärarna bristande tillgång till digitala läromedel som hinder för ett ökat it-användande i undervisningen.

Annan statistik visar också att kostnaden för datorer per elev i årskurs 8 år 2012 var 1 770 kronor och för digitala läromedel 27 kronor.

Sundsvalls kommun är en av de skolhuvudmän som satsar på digitalt lärande. Häromdagen hade kommunen ett seminarium på Hedbergska gymnasiet om sin satsning på skolfederation som ger lärare och elever enkel tillgång till olika digitala lärresurser. Utbildningsdirektören uttalade att han tror att ”digitala läromedel” är en ”framgångsfaktor”. Eleverna Caroline och Lina var mycket nöjda att med fyra digitala läromedel från läromedelsförlag ha allt samlat i sina läsplattor.

Lärare ser förstås möjligheter att med förlagens digitala läromedel få enklare tillgång till stöd för att planera och genomföra undervisning, för att bedöma och för att följa varje elevs kunskapsutveckling. Elever ser självfallet möjligheter att få individualiserat lärande och kommunikation med lärare, utvidgad funktionalitet och att ha lärares material, läxor och länkar samlat i läromedlet.

Om fler av skolans huvudmän fyller digitaliseringen med innehåll kommer glappet mellan teknik och pedagogik att slutas, lärare och elever enkelt ha tillgång till läroplanens kunskapsinnehåll och Sverige kan börja ta sig tillbaka till Pisa-toppen.


Rickard Vinde är vd på Svenska Läromedel – Läromedelsförlagens branschförening.