– Det har funnits en lydelse som rör it i examensmålen för lärarutbildningen sedan 70-talet, utan att det gett några större avtryck. Lydelsen har ändrats flera gånger, när examensmålen har ändrats, säger Jana Hejzlar, utredare på Universitetskanslersämbetet.
Eftersom det inte finns någon stark central styrning av hur utbildningsplaner och kursplaner ska utformas för universitetsutbildningar är det svårt att se till att olika områden, som it, tillgodoses. Det är upp till de enskilda universiteten att utforma planerna.
– Det finns inga tydliga nationella direktiv för hur it ska användas i lärarutbildningen eller allmänt i skolan, säger Elza Dunkels, lektor vid Umeå Universitet.
Innebär självständigheten, eller autonomin som den kallas, för de enskilda universiteten ett problem vad gäller användning av it i skolan?
– Just vad gäller it hävdar jag att autonomin är ett problem. Min kvalificerade gissning är att hantering av it i lärarutbildning på ett universitet hänger på om det finns engagerade personer, säger Elza Dunkels.
Eva Mårell-Olsson som är it-pedagogikforskare vid Umeå universitet tycker inte heller att it prioriteras i lärarutbildningen:
– Här i Umeå får lärarstudenterna nästan ingen it över huvud taget i utbildningen. Du kan tänka dig själv hur det blir när de nyutexaminerade lärarna kommer ut i verkligheten, säger hon.
Hon berättar att hon och hennes kollegor har kämpat i 15 år för att få in mer it i lärarutbildningen. Umeå universitet har en egen avdelning för interaktiva medier och lärande, ändå bedömer Eva Mårell-Olsson att det ingick mer it i lärarutbildningen i slutet av 1990-talet än det gör nu.
– De som undervisar på lärarutbildningen säger inte att it är oviktigt. Tvärtom, när man frågar dem säger de att det är jätteviktigt att lärarna får lära sig använda it. Men i just den här kursen... De svär sig fria.
Hon tycker att ”skolorna själva ligger längre fram än vad lärarutbildningen gör”. Det finns flera anledningar till det. En är att ledningen på lärarhögskolan inte driver frågan. En annan att enskilda fakulteter, institutioner och så vidare inte driver på.
– Om det inte finns en policy som uttalat beskriver hur en institution ska använda it blir det vagt, säger Eva Mårell-Olsson.
Avsaknaden av central styrning pekas alltså återigen ut som ett problem vad gäller it i skolan. Det verkar som om frågan om it i skolan i allmänhet, och i lärarutbildningen i synnerhet, har kommit bort i en diskussion som rör universitetens självständighet i stort. Och det är svårt att förändra situationen, eftersom de centrala ansträngningar som görs, till exempel i form av utvärderingar, tenderar att bli slag i tomma i luften. Det spelar helt enkelt ingen större roll vad de centrala myndigheterna tycker och gör. Universiteten gör ändå gör som de vill.
I Högskoleförordningen tas it upp på följande sätt, vad gäller krav för examen, för olika typer av lärare:
”Visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen.”
Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser.
