Fredrik Reinfeldt lyfter fram den digitaliseringsagenda för handeln som finns inom EU.

– Den behöver fullföljas så digitaliseringen blir en del av en öppen inre marknad. Det är i grunden en jobbfråga för Sverige. Vi lever på export och morgondagens jobb hänger på bra gränsöverskridande handelsvillkor, säger han.

– Vi behöver se till att våra system klarar en fungerande e-handel. I dag finns en tendens att digitaliseringen ofta blir väldigt nationell och stannar vid gränserna.

En viktig grund för att lyckas är att infrastrukturen är bra, framhåller han.

– Vi har försökt skynda på bredbandsutbyggnaden och investerat två miljarder. Vi har också i närtid beslutat att använda 700-bandet för fortsatt bredbandsutbredning och mobiltelefoni.

Bredbandsutbyggnaden är också ett sätt att jämna ut förutsättningarna över landet.

Det finns skillnader i svenskarnas it-användning som i grunden handlar om att en del väljer bort det, konstaterar Fredrik Reinfeldt.

Finns det något sätt att komma åt det? 
– Om någon har en fjärrkontroll och väljer bort alla nyheter – vad gör man åt det?

Visst kan man använda incitament för att få folk att använda e-tjänster, konstaterar han.

– Samtidigt innebär det att de som ligger längst fram får ännu mer informationsföreträde och gapet ökar ytterligare.

Just intresse som avgörande för digitalisering är något han återkommer till också när det gäller it-användningen i skolan. 

– Jag har varit på skolor där det köpts in Ipad till alla elever och jag har varit i klassrum där man jobbar med Minecraft, men då har det varit kopplat till en kunnig lärare, säger Fredrik Reinfeldt.

– Vi kan ha höga ambitioner, men med mindre än att lärarna känner sig trygga och bekväma med att använda digitala verktyg så tror jag det blir väldigt gränssättande för vilket genomslag det får.

Ska inte lärarna få den kompetenshöjningen att de kan känna sig säkra? 
– Absolut. Det bör finnas en kombination av krav på den grundläggande lärarutbildningen och även finnas fortbildningsinsatser, men det är i grunden människor vi talar om. Det måste finnas ett intresse och en vilja att arbeta med detta som ett verktyg.

Statsministern lyfter även fram skolans betydelse för att vända trenden och öka intresset för it –och därmed minska kompetensbristen.

– Sedan vi sent 2008 öppnade för arbetskraftsinvandring har vi sett hur inte minst it-tekniker, ofta från Indien, begagnat sig av det. Vi stod i konflikt med andra partier som inte ville ha det så, men det har verkligen mött ett behov som finns, säger han.

– Det finns också en bredare koppling mellan it, teknik, NO-ämnen och matematik där vi sett vikande resultat och sjunkande intresse, säger Fredrik Reinfeldt.

– Där har vi exempelvis gett matematik tyngre meritvärden, vi uppmuntrar dem som vill bli lärare i de här ämnena med särskilda premier. Vi har återinrättat fyra­årigt tekniskt program och fördjupat yrkeshögskolorna så att det går att bli en sorts mellaningenjör. Nu tycker vi oss se att intresset växer och att det går i rätt riktning, men att ställa om på det här sättet tar tid.

Kanske går det också tillbaka till it i skolan, konstaterar han.

– Om det kommer in naturligt och man har jobbat med det från unga år så blir det kanske större intresse.

När det handlar om frihet och säkerhet på nätet är det viktigaste för de svenska användarna att kunna uttycka sig fritt och slippa att bli kränkta eller utsatta för brottslighet, anser statsminister Fredrik Reinfeldt.

– Sådant här sker ofta med ur-säkten av ett fritt nät. Men vi har sett en kraftig utbredning av brott på internet – köp av sexuella tjänster, barnpornografi, bedrägeriverksamhet och hot och hat som förs fram.

– Jag har suttit med polisenheter där det är samma sak som bland lärare – även de måste vara bekväma med att lära sig att eftersöka kriminell aktivitet på nätet och att lagföra.

– Jag kan bara konstatera att fortsatt så lagförs väldigt lite brott som utförs på internet.

När det gäller frihetsreglering av nätet lyfter statsministern fram de sju principer som utrikesminister Carl Bildt slagit fast.

Frihetsreglering ska...
...vara lagstiftad, 
...ha ett legitimt syfte, 
...vara nödvändig och adekvat, 
...ha proportionalitet, 
...beslutas av en kompetent in-stans, 
...vara transparent, 
...stå under offentlig tillsyn.

– Det tycker jag är väldigt genomtänkt och det är så vi också har försökt se på vår egen nätreglering. Det får vara reglerat, men med den här balanserade utgångspunkten så att det inte kan bli en ursäkt för en makt att hindra nätets möjligheter.

Tror du inte att det finns en risk att människor exempelvis överger digitala tjänster för att de oroar sig för övervakning? 
– Jag tror att för många som inte jobbar med det här dagligdags är det väldigt svårt att ta till sig information huruvida allting vi gör går att följa av alla eller om säkerhetsarrangemangen fungerar. Men då vill jag påpeka att påståendena står som spön i backen om vad det är möjligt att bryta sig in i eller ta sig in i utifrån, men också från dem som hävdar att man ska köpa olika informationssäkerhetssystem.

– Var sanningen ligger är inte jag rätt man att svara på, men jag förstår absolut att folk drar slutsatser och ändrar sitt beteende baserat på det, säger Fredrik Reinfeldt avslutningsvis.

Fakta

Computer Swedens reporter Karin Lindström ställer partiledarna i riksdagspartierna mot väggen om it-frågorna. Först ut är statsminister Fredrik Reinfeldt, M, och för honom handlar det om jobb och handel.

2014 kallas supervalåret med val till EU-parlamentet i maj och till Sveriges riksdag, landsting och kommuner i september.

Partiledarna i riksdagspartierna har fått frågor inom följande ämnen: 

  • Digitaliseringen av skolan. 
  • Kompetensbristen i it-branschen.
  • Den digitala klyftan.
  • Frihet och säkerhet på nätet.