– Om vi inte klarar att säkra den personliga integriteten är det inte säkert att samhället får den stora vinst som digitaliseringen kan ge, säger Åsa Romson, språkrör för Miljöpartiet.

Hon är beredd att riva upp och skriva om de hett omdiskuterade lagar som kommit på plats de senaste åren – Ipred och FRA-lagen. Efter att EU-domstolen nyligen ogiltigförklarade datalagringsdirektivet har Miljöpartiet också krävt att de regler som domstolen sett som olagliga måste tas bort från svensk lagstiftning.

– Situationen nu är annars att vi har regler om lagring som av EU anses olagliga, men som operatörerna enligt svensk rätt har skyldighet att följa. Det är mycket olyckligt. Miljöpartiet har hela tiden varit emot regleringarna eftersom de varit så vida och oproportionerliga i förhållande till att skydda integriteten, säger Åsa Romson.

Fredrik Reinfeldt (M): Digitalisera handeln för fler jobb.

Miljöpartiet vill dessutom göra det svårare för myndigheterna att få ut ip-nummer om det inte handlar om allvarliga brott. De vill gå tillbaka till den tidigare gränsen där det krävdes misstanke om brott med en straffskala på minst ett års fängelse.

– Annars finns det en risk för att abonnenterna inte känner sig säkra och inte använder de tjänster som utvecklas. Då blir det dubbelt fel.

I den motion kring digitala rättigheter som partiet lämnat in förespråkas dessutom en integritetsskyddsmyndighet som ska ta ett samlat ansvar.

Åsa Romson tror att ett ökat integritetsskydd också kan innebära en konkurrensfördel för Sverige och gynna den svenska it-branschen.

– Kan vi säkra att Sverige har ett tydligt skydd för personlig integritet kan det också vara en konkurrensfördel att verka här och vara etablerade här. Det kommer att efterfrågas i andra delar av världen, säger hon.

– Det är näringspolitiskt viktigt, det hänger ihop.

I sin tur skapar det här möjligheter att locka kompetens, tror Åsa Romson.

– Det är viktigt att vi visar att Sverige kan vara en plattform för entreprenörskap och inte tar det för givet bara för att vi haft en del succéer. Därför vill vi också sänka arbetsgivar­avgiften under de sex första åren för nya företag som lägger mer än 15 procent av sin omsättning på forskning och utveckling.

Parallellt krävs också mer traditionella sätt att lösa kompetensbristen.

– Det är viktigt med en fortsatt öppen politik kring arbetskrafts­invandring. Sedan tror och hoppas jag att om man i unga år möter digitala medier inte som en teknisk fråga utan mer som en social fråga, som det blir allt mer nu, då ses det som en arena där man kan vara kreativ och innovativ och det borde bädda för ett ökat intresse.

Skolan måste också få in it på ett mer integrerat sätt, framhåller Åsa Romson.

– Vi är bortom tiden då det bara handlade om att skolorna ska köpa in fler datorer. Nu handlar det om att få ihop det med lärandet. Det behöver finnas ett starkt fokus både i skolornas kvalitetsutveckling och i lärarutbildningen.

Hon slår också ett slag för en ökad digitalisering av högskolan.

– Där finns en tydlig trend med distansutbildningar kombinerat med ett spetskursutbud och där borde Sverige rycka upp sig och ligga mycket längre fram.

Samtidigt som samhället digitaliseras använder runt en miljon svenskar knappt internet över huvud taget. Hur ser du på det? 
– Hur människor väljer att lägga upp sin tid bryr jag mig inte om. Det som är allvarligt är att inte alla hushåll och företag har tillgång till snabbt bredband och inte kan ta del av den samhällsservice som finns där. Vi vill satsa mer än regeringen för att se till det.

Samtidigt är det viktigt att inte flytta över all service till nätet och marginalisera en grupp av befolkningen anser hon.

– I den digitala åldern har e-handeln gjort att posten fått en ny uppgift, men det behöver inte betyda att den ska lägga ner sina gamla uppgifter, säger Åsa Romson.


Computer Swedens reporter Karin Lindström ställer partiledarna i riksdagspartierna mot väggen om it-frågorna.

Först ut var Moderaternas Fredrik Reinfeldt, som vill digitalisera handeln för att skapa fler jobb. Läs intervjun här!

Fakta

2014 kallas supervalåret med val till EU-parlamentet i maj och till Sveriges riksdag, landsting och kommuner i september. CS möter partiledarna i riksdagspartierna i en serie kvartssamtal.

Vi har ställt frågor inom följande ämnen:

  • Digitaliseringen av skolan.
  • Kompetensbristen i it-branschen.
  • Den digitala klyftan.
  • Frihet och säkerhet på nätet.