Initiativet till Unos Uno togs av elva huvudmän och SKL. Under tre år har forskare vid Örebro Universitet följt 23 skolor som infört en dator till varje elev. Slutrapporten presenteras på ett seminarium på fredag 21 mars.
Video: Hon peppar skoltrötta med it.
Med Unos Unos forskning kan vi nu belägga positiva resultat. Dessa uppträder dock bara där skolor på ett genomgripande sätt har förändrat sina arbetssätt. Och när kommunens ledning engagerat sig. Exempel på positiva effekter:
- Elevers viktiga förmågor har betydligt förbättrats i att söka information, skriva och presentera resultat av sitt arbete.
- Elever visar mätbara förbättringar i läsförmåga och ökad skrivförmåga.
- Elever ökar sitt självförtroende genom mer lättlästa och faktagrundade rapporter.
- Lärarnas förmågor utvecklas när pedagogerna utnyttjar teknikens möjligheter.
- Kontakten mellan lärare och elever ökar och blir av högre kvalitet.
Två tredjedelar av eleverna och lärarna är nöjda och upplever positiva resultat. Spridningen i resultat mellan skolorna är mycket stor. Den beror inte på tillgången till teknik utan hur man utvecklat pedagogik och lärmiljö. Därför behöver elevernas och den pedagogiska verksamhetens behov – inte it-avdelningens – styra teknikinköp och teknikanvändning.
En slutsats i forskningen är att politik, förvaltning, skolledning och pedagoger måste dra åt samma håll. Det går inte att hoppa över denna avgörande aspekt. Inte minst krävs professionell styrning och ledning som – under flera år – fattar styrande beslut om arbetsorganisation, pedagogiskt innehåll, ekonomi och infrastruktur. Rektors engagemang är centralt för att driva på och stötta medarbetarna att använda digitala verktyg.
Förändringsarbete för till en början med sig kostnader och merjobb, vilket även vår forskning forskning visar. Ny teknik betyder ökade kostnader.
Ensamarbetet kan öka om undervisningen inte aktivt leds av lärare. Graden av stress kan upplevas öka, liksom fysiska besvär kopplat till ergonomiska faktorer.
Flera av de negativa effekterna kan förebyggas eller minskas. Centralt är att lärare ges förutsättningar att arbeta effektivt, till exempel genom att samarbeta mer och dela med sig av erfarenheter och undervisningsmaterial.
It i undervisningen är absolut nödvändigt för dagens och morgondagens elever. Det ger en oumbärlig kompetens i den digitala världen, det ger nya möjligheter till fördjupning och det ger nya möjligheter till elever med särskilda behov.
Nu är det läge för alla skolor och huvudmän att i bred lokal samverkan planera och agera. Vår forskning är en bra kartbok i det arbetet. Till hösten lanseras också webbverktyget lika.skl.se som blir ett stöd i huvudmännens utveckling och uppföljning med skolans digitalisering.
Det behövs även en kraftsamling på nationell nivå. Det därför positivt att landets huvudaktörer samlas i Nationellt forum för digitaliseringen i skolan. Vi har stora förhoppningar på den strategi för skolans digitalisering som forumet precis börjat ta fram.
Edward Jensinger, utvecklingschef, Skol- och fritidsförvaltningen, Helsingborgs stad.
Arja Holmstedt Svensson, skolchef, Falkenbergs kommun.
Sussanne Nord, kultur- och utbildningsdirektör, Nacka kommun.
Hans Nilsson, it-strateg, Täby kommun.
Anders Olsson, it-samordnare, Köpings kommun.
Bitte Henriksson, Utvecklingsledare, Västerås stad.
Maria Stockhaus, ordförande i utbildningsberedningen, Sveriges Kommuner och Landsting.
Representanter för styrgruppen i forskningsprojektet Unos Uno, ägt av följande kommuner: Botkyrka, Falkenberg, Helsingborg, Köping, Lysekil, Malmö, Nacka, Sollentuna, Täby kommun, Västerås, den fristående huvudmannen Pysslingen och Sveriges Kommuner och Landsting.