Jan Björklund vill inte ännu avslöja vad som ska ingå i det uppdrag om en nationell skol-it-strategi som ska lämnas till Skolverket. Det framgick vid en interpellationsdebatt i riksdagen i dag.
– Vi ska ta fram en it-strategi men jag tänker inte stå här och rabbla vad den ska innehålla. Det är inte vi politiker som ska göra det och inte heller it-branschen – de är väldigt aktiva och de har ju sina intressen i detta. Men det är utifrån skolans verklighet den måste skrivas och inte utifrån branschens, säger han.
Utbildningsministerns vaga svar kring innehållet i en strategi fick hård kritik av Cecilia Dalman Eek, S.
– I sju år har utbildningsministern haft möjlighet att jobba med detta och det är talande att det är först i dag som vi får lov att tänka tanken att vi ska ha en it-strategi. Men min fråga gällde inte vad som ska stå i strategin utan vad det ska stå i uppdraget som utbildningsdepartementet skriver. Hur ska det formuleras – handlar det om verktyg, om lärarnas kompetens, om öppna lärresurser? Eller handlar det om ett datakörkort? Det här handlar inte bara om skolans framtid utan om Sveriges.
Men Jan Björklund ville inte säga mer än att uppdraget ”ska vara ganska vitt” och att det presenteras när det är klart. Däremot står det klart att en nationell it-strategi inte är det som ligger högst på hans skolagenda.
Det blev tydligt när Fredrik Lundh Sammeli, S, efterlyste att de små kommunernas behov av stöd för att digitalsera skolan skulle finnas med i uppdraget. Jan Björklund kontrade med att skolan inte bör vara kommunal överhuvudtaget.
– Små kommuner grejar det inte – då ska jag intervenera. Slutsatsen är att kommunerna inte klarar skolan. Det här är ju bara ett område där kommunerna struntar i fortbildning av lärare eller i digitaliseringen av skolan och så tror ni att ett papper på Skolverket, en nationell it-strategi, ska lösa detta. Jag är för en it-strategi men ni tror att det ska ersätta styrningen av skolan. Vi har fullt med strategier men allvarligt talat, de flesta betyder mycket lite, säger han.
Under debatten kommenterades också de Pisaresultat som gäller digital problemlösning som presenterades i dag. Skolverkets rapport visar att de svenska eleverna ligger under medel även på det området.
– Det är mycket allvarligt. Det har funnits en myt att vi här i Sverige inte är så bra på fakta men att vi satsar på problemlösning. Det är en förrädisk tanke att tro att man kan hoppa över faktakunskaper och ändå nå en hög kunskapsnivå när det gäller problemlösning, säger Jan Björklund.
Desirée Liljevall, S, utmanade ministern och frågade om hur han tänkte räta upp det lutande Pisatornet.
– Som mamma till två barn blir jag orolig – är det denna haltande utbildning som erbjuds dem och deras jämnåriga? Hur ska de då förberedas för samhället utanför? Ett bärande fundament för att räta upp tornet är enligt mig digitaliseringen av skolan.
Skolverket har gått igenom hur det ser ut för de svenska eleverna när det gäller digial problemlösning i Pisaundersökningen. Sverige ligger långt ner på listan med sina 491 poäng. 500 poäng är snittet i OECD. I topp ligger Singapore följt av ett antal andra ostasiatiska länder, Kanada, Australien och Finland. Det är samma länder som ligger i topp när det gäller läsning, matematik och naturvetenskap.
