"Direktivet innebär ett omfattande och särskilt allvarligt intrång i den grundläggande rätten till respekt för privatlivet och skydd för personuppgifter, utan att detta intrång begränsas till vad som är strängt nödvändigt", skriver domstolen i ett pressmeddelande.
PTS: Ingen betydelse på kort sikt.
Bahnhof: "Vi slutar lagra"
Datalagringsdirektivet, som klubbades 2006, ställer krav på operatörer att lagra trafikuppgifter, det vill säga vem som kommunicerat med vem, när det skett och var det skett. Detta, konstaterar domstolen, kan ge mycket exakt information om privalivet för de vars uppgifter lagras. Som vistelseorter, dagliga förflyttningar, aktiviteter som utövas, sociala relationer och vilka umgängeskretsar personen rör sig i.
Att kräva att dessa uppgifter lagras, och låta berörda myndigheter få tillgång till dem, innebär enligt domstolen ett synnerligen allvarligt ingrepp i den grundläggande rätten till respekt för privatlivet.
Domstolen konstaterar förvisso att lagringen svarar mot ett mål av allmänintresse - att bekämpa grov brottslighet - och att lagringen inte kränker "det väsentliga innehållet" i respekten för privatlivet, eftersom själva innehållet i kommunikationen inte lagras.
2012: Grönt ljus för direktivet i Sverige.
Men, som det är antaget, överskrider direktivet gränsen för vad som är proportionerligt. Reglerna är enligt domstolen inte tillräckligt noggranna för att garantera att intrånget i de grundläggande rättigheterna begränsas till vad som är absolut nödvändigt.
Domstolen slår ner på tre punkter:
Dels att direktivet omfattar alla individer, det vill säga att allas trafikuppgifter lagras oavsett om det är för att begränsa grov brottslighet eller ej.
Dels att det är för löst definierat på vilka grunder myndigheter ska få tillgång till uppgifterna.
Dels att kravet på lagringstid, i direktivet minst sex månader, har för dåligt preciserade kriterier.
Domstolen konstaterar dessutom att det i direktivet saknas tillräckliga garantier för att förindra missbruk, och kritiserar att direktivet inte ställer krav på att uppgifterna ska lagras inom EU.
Beslutet i EU-domstolen kommer efter att Irlands högsta domstol och Österrikes författningsdomstol begärt att EU-domstolen ska pröva direktivets giltighet. Dagens beslut innebär att datalagringsdirektivet ogiltigförklaras från den dag det trädde i kraft, den 15 mars 2006.
Se när domstolen meddelar sitt beslut:
