Hälsokonto högst på Hägglunds lista

Att komma åt sin medicinska information ska vara lika självklart som att göra sina bankaffärer där. Så beskriver Göran Hägglund den grundläggande tanken med det personliga hälsokonto – Hälsa För Mig – som hans departement arbetat med men som för närvarande ligger still efter en överklagad upphandling.

– Det finns naturligtvis en rad allmänna frågor som rör många politikområden, exempelvis är frågorna som rör den personlig integriteten viktiga. Men på mitt eget ansvarsområde i regeringen så jobbar jag mest intensivt med frågorna som rör it i vården och möjligheten att säkerställa att informationen följer mig som patient oavsett vilken vårdgivare jag möter, säger socialministern och KD-ledaren.

Det handlar om att enkelt komma åt sin läkemedelslista, sina vaccinationer eller barnens viktkurvor från Barnavårdscentralen.

– Politikens roll är att skapa en plattform och sedan ska det finnas möjligheter att tillföra applikationer som vi i dag ännu inte riktigt kan se men som jag tror kommer att bidra till att förändra vården och göra oss som enskilda patienter mer delaktiga i vården av oss själva.

Trots att en dryg miljon svenskar knappast använder internet tror han att hälsokontot kan bli till nytta även för dem.

– Det är ju inte så att bankerna erbjuder digitala möjligheter för sina kunder enbart för att de är så jättebussiga. De vet att det är ett sätt att få oss kunder att göra en betydande del av bankarbetet åt dem. På samma sätt är det förstås i vården, säger han.

– Om du och jag lösa saker och ting själva i stället för att ringa och fråga så finns det stora resurser att spara. Det gör att det finns rersurser att använda på de andra också – de som inte använder tjänsterna.

Även den personliga integriteten är alltså en av de viktigaste it-politiska frågorna anser Göran Hägglund. Men han är inte beredd att omedelbart riva upp några lagar.

– Jag är nöjd med de regleringar som finns men det är viktigt att alltid se till att det används på det sätt som det är tänkt. Det är ett absolut krav i en rättstat att det finns en tydlig lagstiftning och en insyn i hur lagen upprätthålls.

Datalagringsdirektivet ogiltigförklarades av EU-domstolen nyligen, men Göran Hägglund är inte överraskad.

– Direktivets brister har diskuterats under flera år och för oss kristdemokrater har det varit centralt att avvärja hoten mot den personliga integriteten. Nu behöver vi förstås analysera eventuella effekter av domen på den svenska lagstiftningen, säger han.

Skolfrågan är en av de viktigaste i årets valrörelse – är digitaliseringen av skolan en viktig del av skolpolitiken?
– Verkligen. Det viktigaste är tydliga och engagerade pedagoger – men de måste använda nutida metoder för att lära ut så bra som möjligt. Det tillför enorma möjligheter.

Men Göran Hägglund pekar också på it som ett sätt att minska den administrativa bördan i skolan.

– När jag frågar lärare vad som är tuffast så är det många som talar om att det går så så mycket tid till dokumentation. Om det går att underlätta och rationalisera så kan de i stället koncentrera sig på eleverna och undervisningen.

En del i det är också att göra de nationella proven digitala – ett förslag som regeringen nyligen lagt fram.

– När den centrala rättningen görs någon annanstans så avlastas lärarna och det är också bra att någon annan än den som genomfört undervisningen rättar.

It-branschen oroar sig för kompetensbrist – finns det något att göra för att öka intresset för it och teknik? 
– Det är inte den enda branschen med rekryteringsproblem men visst finns det ett sug efter arbetskraft och det är inte bra att vi inte förmår föda vår egen industri. Det är paradoxalt i ett tidevarv där datorerna är närvarande hos de allra flesta inte bara unga, säger Göran Hägglund.

I grunden handlar det om att lägga rätt grund i skolan anser han.

– Vi presterar ganska dåligt i matematik och NO-ämnen och behöver tagga upp och vi gör rätt mycket nu för att få fram matte- och NO-lärare.

Han trycker också på vikten av arbetskraftsinvandringen.

– Ibland framstår det som att det står emot tillkomsten jobb för oss i Sverige. Men tvärtom genererar det jobb, det är oerhört viktigt att ta bort flaskhalsar som hindrar näringslivets utveckling.

Computer Swedens reporter Karin Lindström ställer partiledarna i riksdagspartierna mot väggen om it-frågorna.

Fredrik Reinfeldt: "Digitalisera handeln för fler jobb." Läs intervjun här!

Åsa Romson: "Riv upp Ipred och FRA-lagen." Läs intervjun här!