– I dag saknas tydlig styrning och politiska mål från regeringens sida när det gäller de här frågorna, säger Ola Eriksson, konsult på Generic Systems, som på Vinnovas uppdrag utrett hur det egentligen går med myndigheternas satsningar på öppna data.
I utredningen föreslår han att regeringen väljer ut ett antal myndigheter som får ekonomiska medel för att hårdprioritera satsningar på öppna data. Det skulle kunna ge fler goda exempel för andra myndigheter att följa, menar Ola Eriksson.
När regeringen för fyra år sedan införde EU:s direktiv för öppna data i svensk lagstiftning uttryckte dåvarande finansmarknadsministern Mats Odell flera högtflygande mål. En ny miljardmarknad skulle skapas sig när myndigheternas öppnade sina data för fristående tjänsteutvecklare.
Men läget för myndigheternas öppna data-satsningar som redovisas i Vinnovas utredning är inte fullt så ljus.
Bara sex procent av myndigheterna lever idag upp till E-delegationens rekommendationer. Bara ett fåtal myndigheter har ens påbörjat något arbete för att öppna sina data för fristående utvecklare.
Trots en långtgående offentlighetslagstiftning är Sverige i dag sämst i klassen bland de nordiska länderna när det gäller öppna data, enligt rankinglistan Open Data Index. Listan toppas av Storbritannien, USA och Danmark. Sverige kommer först på sjunde plats.
– Danmark har infört en gemensam distributionscentral för öppna myndighetsdata. Det är en lösning som regeringen borde utreda om man kan använda sig av i Sverige också, säger Ola Eriksson.
Vilka myndigheter har kommit längst i dag?
– SMHI har kommit långt. I dag kan vem som helst hämta in deras prognosdata utan kostnad. Många myndigheter säger att de vill ha extra pengar för att kunna göra satsningar. Men SMHI har prioriterat öppna data och genomfört hela sin satsning utan några extrapengar alls. Det är ett gott exempel för andra myndigheter. Stockholm stad är den kommun som kommit längst, säger Ola Eriksson.
