I början på juni arrangeras en stor workshop om anslutning till nationell e-legitimation. Det kan behövas för läget i dag är mycket oklart både kring sådant som säkerhet och hur tjänsterna ska upphandlas. E-legitimationsnämnden har bråda dagar i dessa tider där företrädare för kommuner, landsting och statliga myndigheter river sig i håret för att få svar på en mängd frågor.

I mars, strax efter att systemet slagit upp dörrarna, rapporterade Computer Sweden att Försäkringskassan, CSN och Arbetsförmedlingen skarpt ifrågasätter om tekniken kring den svenska e-legitimationen är säker nog. I ett brev till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap vädjade de tre stora e-legitimationsanvändarna om att få hjälp med en stor säkerhetsgranskning av den teknik som ska användas för e-legitimationen.

Nu säger Richard Oehme som är chef för verksamheten för samhällets informations- och cybersäkerhet på MSB och ansvarig för den planerade utredningen att myndigheten arbetar intensivt med frågan. Han vill dock inte vill uttala sig vidare innan granskningen är genomförd och formellt avslutad, något som kommer att ske under året.

Ytterligare ett problem som de statliga myndigheterna står inför är vilken aktör man ska förlita i kommande upphandlingar. I dagsläget är det främst bankernas BankID samt Telias motsvarighet som används men nu visar det sig att bankerna ställer sig tveksamma både kring sådant som teknik, säkerhet och ekonomi i den nya nationella e-legitimationen.

Hos företaget bakom BankID, Finansiell ID-Teknik, säger vd:n Johan Eriksson att han förstår bankerna när de säger att de med dagens förutsättningar inte kan ansluta sig till Svensk e-legitimation.

– Förutom teknik, säkerhet och ekonomi är även de omfattande och detaljerade regel- och avtalsdokument en utmaning eftersom de riskerar att få negativ påverkan på BankID-infrastrukturens rörelsefrihet och förändringshastighet i värld där teknik och säkerhetshot snabbt förändras, säger han.

Han förklarar att Bankerna säljer BankID till företag och myndigheter i konkurrens med varandra vilket gjort att priset för en BankID-transaktion från ramavtal 2001 till nuvarande ramavtal 2008 har fallit från fyra kronor till 18 öre.

– Eftersom användningen av BankID i offentlig sektors e-tjänster uppskattas av den svenska befolkningen och ger BankID en viktig generell marknadsacceptans, ser jag att bankerna även fortsättningsvis vill att BankID ska kunna användas i offentlig sektors e-tjänster. Jag hoppas därför på en fortsatt dialog mellan berörda parter.

Fredrik Söderström är forskare på avdelningen Informatik vid Linköpings universitet där man har drivit ett projekt sedan 2011 med fokus på elektronisk identifiering i olika former. Även han anser att det vore olyckligt om man inte fick med sig bankerna i det nationella e-legitimationsprojektet.

– Forskning visar på att nyckeln till en framgångsrik nationell lösning för e-leg är beroende av andra aspekter än enbart tekniken, exempelvis spridningen samt förtroendet och tilliten hos de berörda aktörerna. BankID har en naturlig koppling till monetära värden via bankerna så frågan är om en vanlig medborgare skulle lita på en ny lösning för e-leg från en aktör som till exempel Microsoft när det gäller utbetalningen av skatteåterbäringen och liknande.

Fakta

E-legitimationsnämnden är en svensk myndighet under Näringsdepartementet som startades 1 januari 2011 för att införa det system som kommer benämnas Svensk e-legitimation.

4 juni arrangerar E-legitimationsnämnden en workshop för personer som arbetar med frågor runt anslutning av myndighets e-tjänster till Svensk e-legitimation. Mer information finns på elegnamnden.se.