Det dröjer innan mobiltelefonen också blir plånbok. Många företag har satsat stora pengar med förhoppningen att marknaden är mogen. Resultatet är hittills ett fåtal lyckade satsningar och då handlar det snarare om mobila internetbetalningar än rena mobila plånbokstjänster. Konsumenterna väntar fortfarande på lösningen som inte bara ersätter sedlar, mynt och betalkort utan allt annat som vi har i plånboken.

Mycket pengar är investerade världen över. Ofta har investeringarna slutat i nedlagda initiativ som i fallet med mobilbetalningssystemet Bart eller med stora förluster såsom nu senast i fallet med Wywallet. I USA har telekombolagen lanserat ISIS (inte att blandas ihop med terrororganisationen) utan att lyckas och i Storbritannien lades O2 Wallet ner efter två år.

Det finns mobila betaltjänster som fungerar och som löser specifika problem på mycket tillfredställande sätt. Swish är ett sådant exempel som underlättar för privatpersoner att skicka pengar till varandra. Det finns även andra system som fungerar för betalning i vissa butikskedjor, mindre butiker och till och med i torghandelstånd. Så har till exempel Ica lyckats med en intressant kombination av betalkort, kuponger och mobilapp med begränsningen att den bara kan användas på Ica-butiker. Ingen av de lösningar som hittills lanserats på marknaden innebär att vi konsumenter kan lämna plånboken hemma. 

Det är bara att erkänna att bankerna, utgivarna av betalkort, mobiloperatörerna och mobilutvecklarna inte lyckats ta fram en tjänst som uppfyller konsumenternas krav. En komplett lösning ska vara säker, enkel att använda och inte kosta något. Dessutom ska den vara heltäckande och fungera överallt. Ytterligare en viktig komponent är att en mobil betallösning ska tillföra något nytt. Med Swish kan jag ge några hundralappar till en god vän utan att vi behöver vara på samma ställe. En plånbok i mobiltelefonen måste förutom rena betalningar också kunna ta hand om vardagliga behov såsom kvittohantering, lojalitets- och medlemskort, kuponger, biljetter och id-handlingar.

En viktig anledning att det dröjer är den nuvarande fragmentiseringen av marknaden. Teleoperatörer, mobiltelefontillverkare, banker, betalkortsutgivare och Google tävlar alla om att leverera den rätta ”lösningen”. Ju fler konkurrerande lösningar det finns på marknaden och ju färre potentiella användare per lösning och desto svårare blir uppgiften att etablera en standard som fungerar för alla konsumenter över allt. Resultatet blir lätt kontraproduktivt. Det finns lärdomar att hämta från annat håll. I Förenade Arabemiraten pågår utvecklingen av en mobil plånbok som har potentialen att lyckas. Några huvudanledningar går att urskilja: Landets alla banker står bakom tjänsten som initialt blir tillgänglig för samtliga myndigheter, men med målsättningen att på sikt tjäna större delar av privat näringsliv och även utländska besökare. Detta samtidigt som staten har klivit in som garant för det bakomliggande systemet genom att riksbanken används som kontrollfunktion.

Risken är stor att vi får vänta ytterligare en tid innan det finns en mobilburen ersättare till plånboken i våra trakter. Men det kan gå fort. På tisdag lanserar Apple sin nästa modell av iPhone. Vissa rykten gör gällande att den nya telefonen kommer att vara utrustad med nfc-läsare. En sann evolution, om ryktet stämmer, då vi äntligen skulle få en trolig standard vad gäller teknikplattform som de två största mobilsystemen Android och IOS stöder. I så fall finns i alla fall möjligheten att utvecklingen ta fart mot en lösning som handlare, banker och mobiloperatörer kan enas kring och som gör att konsumenterna känner sig redo att lämna plånboken hemma.

Martin Exner, expert mobila betalningar, PA Consulting Group.