Jag har börjat lära mig franska. Och det är något av det roligaste jag gjort på länge. Men jag har inte tid att ta någon vanlig kurs, eller ens någon MOOC, utan jag använder en enkel och underhållande metod som kallas Duolingo — via en sajt och en app tar jag myrsteg i riktning mot att kunna diskutera Sartres felläsning av Heidegger, eller i alla fall beställa en bra middag nästa gång jag är i Paris. Duolingo är Luis van Ahns senaste projekt, och för den som inte känner till honom är van Ahnden listige figur som uppfann ”captchas” – de där förvrängda bokstäverna och siffrorna som vi nu tvingas fylla i för att visa att vi inte är botar. Van Ahn tog sig an problemet med att lära ut språk och byggde en gratistjänst som nu tycks – enligt vissa studier – mer effektiv än studier vid högskolan.

Men varför ska vi lära oss språk? Är det inte märkligt att det nu dyker upp allt fler språkinlärningsverktyg, och att de nu börjar bli riktigt bra, när maskinöversättningen kommit så långt att vi nästan borde vara fria att sluta även med engelska i skolan? En dator kan ju översätta allt, och med litet utveckling och snickrande borde vi alla kunna få en klocka eller babelfisk som hjälper oss att förstå alla tänkbara språk omedelbums. Så varför plugga språk nu?

Jag tror att det finns ett ganska intressant svar på den frågan. I brytpunkten mellan olika språk finns djupa insikter om hur vi ser världen. I översättningar och tolkningar tvingas vi ge oss av utanför vår egen begreppsliga hemmaplan och in i den mörka skog som andra språk utgör. Där finns begrepp vi aldrig sett förut, och där finns uttryck som fångar världen på ett helt nytt sätt. Vi lär oss språk för att det hjälper oss att strukturera världen på nya sätt. Språkinlärning är det kanske mest grundläggande exemplet på lärande vi känner till.

Det är också därför vi borde lära ut programmeringsspråk – och gärna flera stycken – i skolan. Precis som vi borde läsa franska, spanska, tyska och mandarin borde vi plugga Python, Ruby och säkert C++ också. Därför att varje nytt språk ger ett nytt sätt att förstå världen. Också för detta finns det enastående verktyg på nätet – som till exempel Codeacademy.com. Codeacademy görs med fördel tillsammans med någon så att ni kan tävla lite mot varandra.

När jag skriver det här är det snart val. Skolan är en av de stora frågorna i valet, och det som ibland kallas ”it i skolan” står på agendan. Vissa menar att it kan förstöra skolan och att vi måste ha grundkunskaper först. Andra menar att utan it kan vi inte ge barnen en konkurrenskraftig framtid. Jag vet inte riktigt om det är den diskussionen vi behöver. Vi kanske behöver en diskussion som i stället tar spjärn mot föreställningen att lärande är något som bara sker i skolan? Lärandet bygger på nyfikenhet och öppenhet för det nya och skolan är ett utmärkt ställe att lära sig på – också.

Men lärandet är större än skolan och med rätt inställning kan nätet släppa ut lärandet från skolan och in i samhället i stort. Just språk är en utmärkt ingång i detta nya lärande. Tjänsterna finns, är spännande och inspirerande – och anpassade till alla.

Så vilka språk skall du lära dig i höst?