För tolv år sedan damp ett brev med en hundralapp ned på skivbolaget BMG:s kontor i Stockholm. Det var från en 24-åring som gärna ville höra ett av landets största band i sin mp3-spelare. Problemet var att det inte gick. CD-skivorna var kopieringsskyddade och de musiktjänster som vi i dag använder så flitigt hade ännu inte kickat i gång.

Alltså gjorde 24-åringen det enda han fann rimligt – han laddade ned plattan från nätet och skickade 100 kronor till bolaget, tillsammans med en fråga: ska ni verkligen fortsätta så här?

När ett tv-team ställde bolaget mot väggen, sa representaten ungefär: jag önskar att jag kunde svara, men det kan jag tyvärr inte.

Då – för bara lite mer än ett decennium sedan – var det ingen som ville släppa det fysiska objektet. Risken ansågs alldeles för stor (fildelningen) och vinsten för liten (ett fysiskt objekt kan säljas för mer pengar än ett icke-fysiskt).

Sedan kom Apple och förändrade allt med musikaffären i Itunes. Priserna pressades och bolagen blev i stort sett tvingade att hoppa på nedladdningståget. Vid ungefär samma tid ringde jag till topplisteprogrammet Tracks och frågade om det var möjligt för en låt att hamna på listan om den bara fanns i digital form och inte i fysisk form. Svaret blev nej.

Det där har naturligtvis ändrats sedan dess. Men om vi skakar på huvudet åt dessa historiska återblickar från musikbranschen – hur ska vi då egentligen betrakta bokbranschens förhållande till e-boken i dag?

Jag går omkring på bokmässan i Göteborg och lyssnar på alla seminarier om e-boken som jag kan komma över. De är inte särskilt många och de präglas alla av djupa veck i pannan. För ingen vill egentligen ha e-boken. Varken förlagen eller författarna tjänar pengar på den.

Biblioteken är visserligen positivt inställda, men få i branschen kan begripa varför man skulle låta biblioteken dumpa marknaden med sitt gratiserbjudande, åtminstone inte utan att göra motstånd.

Marknaden förresten – den har inte kommit i gång än i Sverige. Den enda aktör som anses kunna få detta att hända är samtliga andra livrädda för. Går Amazon in i Sverige kommer nätbokhandeln att krisa och den fysiska bokhandeln att dö, sägs det – samtidigt som förlagen får en hård ekonomisk smäll och författarna ännu mindre inkomster.

Jo, e-boksfrågan är problematisk. Men är den verkligen mer problematisk än mp3-frågan var för 12 år sedan? Det stora misstaget skivbolagen gjorde då var att de inte lyssnade på konsumenterna. I stället för att utveckla bra tjänster, stod man fastfrusen vid sina allt mer intrikata kopieringsskydd, medan kunderna försvann till fildelningsnätverken. Av goda skäl, får man tillägga.

På bokmässan var det annars gott om samtal som handlade om problemen med det minskade läsandet av skönlitteratur. Inget av dem tog upp att allt annat läsande just nu håller på bli digitalt – utom just boken. Förra året läste tre procent en e-bok någon gång i veckan och totalt hade elva procent någon gång läst en e-bok. Av dessa läste nära hälften sina böcker på datorn.

Vi skulle kunna betrakta detta som ett fattigdomsbevis för en nation som gärna vill framhålla sig som lite edge-aktig när det gäller digital kultur, men faktum är att bokbranchen är nöjd och glad så länge det förhåller sig just så. Av den anledningen utvecklas heller ingenting. En e-bok är en mycket statisk och inlåst produkt som du i stort sett inte kan göra någonting med. Trots detta kostar den i vissa fall mer än om man hade köpt samma titel i papper.

Det är inte utan att man vill skicka i väg en hundralapp med ett brev och ställa frågan: Ska ni verkligen fortsätta så här?