Innan EU:s it-kommissionär Neelie Kroes lämnar sin post i slutet av månaden passar hon på att uppdatera EU:s 15 år gamla direktiv om elektroniska underskrifter. Från och med nu gäller i stället Eidas som är unionens förordning om “elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner”. Uppgraderingen från direktiv till förordning betyder att medlemsländerna inte har något val utan måste inkludera de nya reglerna som lag.

Neelie Kroes hoppas att den nya förordningen ska sätta fart på e-förvaltningen i Europa och även på EU:s egen hantering av digitala dokument. I en uppmaning till kommissionens nye ordförande Jean-Claire Juncker säger hon att EU bör leva som det lär.

– Min fråga är, kommer du att acceptera den här utmaningen att göra hela Europakommissionen sant digital genom att använda e-fakturor, e-upphandling och e-signaturer under ditt ledarskap och kräva att alla de andra EU-instutitionerna gör samma sak? säger hon i ett uttalande.

För att få fart på användningen av digitala tjänster inom unionen ställs också krav på att alla offentliga e-tjänster ska acceptera e-legitimationer utfärdade i alla EU-länder. Det betyder att alla svenska myndigheter som till exempel Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Skatteverket måste anpassa sina system till ett nytt europeiskt system som komplement till det svenska e-legitimationssystemet som håller på att tas fram.

– Om vi har en elektronisk tjänst som tillhandahålls av ett offentligt organ så måste vi tillåta elektronisk identifiering som utfärdats i ett annat EU-land, säger Håkan Persson.

Han är informationssäkerhetsstrateg på Arbetsförmedlingen och en av tre svenskar i Eidas expertgrupp som ska se till att det nya systemet fungerar mellan medlemsländerna.

I praktiken måste de nya tjänsterna erbjudas medborgarna först från 2018.

– Så vi har fyra år på oss att kroka ihop det, säger Håkan Persson.

Ihopkrokningen kommer att ske i en central e-id-växel i EU och en svensk variant dit svenska myndigheter och offentliga förvaltningar förväntas ansluta sig. Men hur det ska gå till ligger fortfarande på skisstadiet även om EU centralt redan börjat arbeta fram ett system. Håkan Persson ser flera problem för de svenska myndigheterna som måste lösas när andra EU-länders medborgare ska identifieras.

– Det finns utmaningar i de dialoger som förs. Till exempel kommer folk som inte har personnummer in i systemet, säger han.

Eftersom ingen kan neka att ta emot andra länders e-legitimation krävs också att det byggs upp ett förtroende mellan de olika länderna för de e-leg-system som används.

– Kommissionen säger att vi måste skapa förtroende och sätta oss ned och tala om de här frågorna, säger Håkan Persson.

Även finansieringen av systemet kan bli krångligt eftersom de svenska myndigheterna inte får ta betalt för tjänsten och Sverige dessutom valt en annan modell för att finansiera e-leg där privata aktörer står för investeringen och myndigheterna sedan betalar efter hur mycket de använder systemet.

För att ett e-leg ska gälla i ett annat land krävs att systemet registreras centralt i EU av landet där det utfärdas. Det finns inget i reglerna som säger att till exempel Sverige måste registrera något system som svenskar kan använda i övriga EU. Men Håkan Persson är övertygad om att vi kommer att göra det.

– Det är politiskt viktigt att svenska medborgare inte ska ha sämre service i andra EU-länder, säger Håkan Persson.