Skolappar granskas inte

Att använda appar av olika slag i skolmiljö har blivit ett populärt inslag i undervisningen. Området har på senare tid lockat till sig flertalet hungriga utvecklare.

Samtidigt gör mängden appar lärarna osäkra på vart de ska vända sig för att få hjälp med inköp. Det finns sajter som tipsar om bra appar, men någon officiell instans eller något övergripande regelverk existerar inte. Det är ett stort problem enligt Eva Björklund, pedagog och medgrundare av Göteborgsbolaget Happsan, som utvecklar appar för skolan.

– Det finns en stor mängd appar på marknaden. Jag tror att många skulle vilja ha en instans som exempelvis rekommenderar de tio bästa apparna inom matematik, säger hon.

Pedagogen och apputvecklaren Eva Björklund tror att skolornas syn på appar är på väg att förändras. Foto: Carl Björklund.

Skillnaden mot hur motsvarande hantering av skolböcker sköts är stor. Förvisso görs inte heller där någon central granskning. Tanken är att varje enskild lärare ska beställa läromedel, men eftersom det oftast rör sig om böcker som ska användas under många år blir det i stället skolan som gemensamt bestämmer vad som ska köpas in.

– Läromedelsförlagen med redaktörer och förläggare gör sitt yttersta för att läromedlet ska hålla rätt kvalitet mot den svenska läroplanen. Både att allt centralt innehåll finns med, att eleverna får möjlighet att arbeta med alla ämnets förmågor och att läroplanens kunskapssyn genomsyrar läromedlet, säger Eva Björklund.

För skolappar ser det annorlunda ut, mycket på grund av att det inte alltid finns några förlag som kan säkra kvaliteten i det som produceras.

– En app kan i princip vem som ge ut. Jag skulle gärna se att ämnesproffsen också ger sig in i appdjungeln, som till exempel Specialpedagogiska skolmyndigheten gör, för att ge sin syn på appar.

Anya Winqvist är illustratör bakom Parama Matte, en app som används för matematikundervisning i lägre årskurser. Enligt henne kan förvirringen rent av komma från utvecklingssidan. Eftersom många av de rutiner kring betalningar och royalties som finns när det kommer till traditionella läromedel helt saknas bland skolapparna lockas inte rätt människor till branschen.

Anya Winqvist har varit med under utveckling av appar som ska användas under skoludervisning. Hon anser att rätt människor inte riktigt hittar till branschen.

– För appmarknaden finns inga vedertagna arbetssätt för upphovsmän att få betalt utan det får man göra upp om inom företaget, säger Anya Winqvist.

– Det hade nog kunnat bli mer kvalitet i apparna om människor såg att de kunde tjäna pengar på det. Det hade lockat fler.

Även Eva Björklund tror att en förändring på marknaden kan komma att ske i takt med att appar i skolor får en allt större roll i utbildningen.

– Jag tror det kommer från centralt håll framöver. Just nu finns appar inte med i kursplanen men det finns människor som arbetar aktivt för att få in dem, säger hon.