I Kungliga bibliotekets uppgift ingår att göra så mycket material som möjligt tillgängligt för allmänheten. Det är inte så lätt när man har 18 miljoner objekt som upptar 140 hyllkilometer.

Både Riksrevisionen och Statskontoret gick för ett par år sedan ut med hård kritik både mot den långsamma digitaliseringstakten och mot allvarliga brister i bibliotekets it-verksamhet.

Det har lett till en total omorganisation som trädde i kraft i år samt stora investeringar i ny utrustning.

För tre år sedan investerade biblioteket 35 miljoner kronor i ett molnbaserade lagringssystem och sedan dess har man även satsat på flera nya bandrobotar, nu senast en modell som kostar två miljoner kronor.

– När det kommer till tillgängliggörandet jobbar vi på flera olika håll. Vi har bland annat lämnat mikrofilmningen av dagstidningar och gått över på en helt digital process, säger Peter Krantz som för ett år sedan gick in som cio i KB:s nya it-organisation.

Han säger att den nya processen innebär att man snabbt kan komma åt digitala tidningar via tidningar.kb.se och att man nu ligger i slutfasen med att ha digitalisera alla statens offentliga utredningar som getts ut mellan 1922 och 1999.

– Den största delen av vår lagring upptas dock av audiovisuella pliktleveranser, till exempel utsändningar av radio och tv. Merparten av detta är skyddat av upphovsrätt och kan endast göras tillgängligt i våra lokaler.
Peter Krantz berättar att KB under senare tid gjort något av en kursändring när det gäller lagringsstrategin. 2011 investerade biblioteket i EMC:s lagringsenhet Atmos Cloud Optimized Storage som hanterar 3 PB och är en produkt som främst har använts av stora telekomoperatörer.

– Efter investeringen i Atmos övergavs ganska tidigt spåret att endast spara på disk. Kostnaden för en ytterligare diskredundans blev inte möjlligt att bära, dock behövdes en sekundär kopia, säger Peter Krantz.

Lösningen på det problemet blev att satsa på IBM:s system för lagring på band.

– Den enheten har vi nu kompletterad med en sekundär bandrobot på Humlegården för att ha redundans på två fysiska platser och samtidigt ersätta några av våra äldre bandsystem.

För två år sedan hade Kungliga biblioteket bara lyckats digitalisera en procent av de totala dokumentvolymerna men ändå kommit upp i drygt 2 PB.

Så hur är läget nu?

– Frågan om andelen digitaliserat material är svår att besvara. Det beror på vad man mäter. Vi har cirka 14 hyllmil tryckt material och inflödet är större än vår digitaliseringstakt. Vi utgår från bevarandeperspektivet när vi digitaliserar och har inga resurser att massdigitalisera våra samlingar, säger Peter Krantz.

Fakta

Kungliga biblioteket har tagit hjälp av företaget Svensk IT Funktion som har installerat IBM Storwize V7000 Unified Storage System som hämtar data från KB:s gamla bandenheter.

Här används ett migrationsprogram där information från bandenheterna delas upp i två strömmar. Den första strömmen kanaliserar informationen direkt till bibliotekets privata molntjänst medan den andra strömmen skickar samma data till IBM V7000:s lagringsmatris.

Investeringen på IBM:s system uppgår totalt till 5,3 miljoner kronor.