Digital arbetsmiljö är en fråga som måste tas på allvar och lyftas till ledningsnivå. Det är deltagarna överens om när regeringens expertgrupp Användningsforum bjuder in till seminarium för att uppmärksamma World Usability Day.
Här berättas om polisens kraschade Pustprojekt som gjordes i två etapper – en byggd på Java och en byggd på Siebel – och med två olika metoder. Skräddarsytt ställdes mot standardplattform, agilt mot vattenfall små leveranser mot big bang och användarfokus mot teknikfokus konstaterar Sigrun Tallungs som varit med i projektet som användbarhetsexpert.
Hennes slutsats är tydlig – skräddarsytt, agilt, små leveranser och användarfokus är det sätt man bör jobba på. Samtidigt lyfter hon fram att Pust kanske ändå inte har varit förgäves trots att det nu är nedlagt.
– Det är ju som ett skolboksexempel. Hur ofta kan man jämföra exakt samma funktion och två olika metoder? Det blir ju lätt att välja vilken metod som verkar ger bäst resultat. Jag hoppas att de här kunskaperna sprider sig och drar de slutsatser som går att dra, säger hon.
Ett kraschat projekt som Pust är ju uppenbarligen dyrt. Men även det dagliga it-stöd vi har i jobbet kan vara dyrare än vad vi inser. Fackförbundet Vision gjorde nyligen en undersökning där det visade sig att de tillfrågade i snitt förlorar 26 minuter varje dag per medarbetare.
– I en grupp på 20 personer motsvarar det en heltidstjänst, säger Carola Löfstrand, ombudsman med ansvar för arbetsmiljöfrågor.
Undersökningen visade också att medarbetare som varit involverade i nya it-system var betydligt mer nöjda med dem än de som inte haft något inflytande.
– Vi föreslår att personalen ska medverka från början till slut när ett it-system planeras, utvecklas eller ska bytas, säger hon.
I de kommentarer som lämnades till enkäten framkom också att många inte inser att it-systemen också är en del av arbetsmiljön. Tomas Rosenblad från Arbetsmiljöverket redogör för en mängd paragrafer där det framgår sådant som att användarna faktiskt ska involveras och att det finns krav både på utbildning och att instruktionerna till systemen ska vara enkla och lättbegripliga.
Jan Guliksen, professor på KTH och ordförande i Digitaliseringskommissionen konstaterar att reglerna också kan kännas daterade.
– När jag visar föreskrifterna om bildskärmsarbete från 1998 tycker inte mina studenter att de känns relevanta, säger han.
Föreskrifterna bygger på EU-direktiv som inte uppdaterats sedan dess. Det finns ännu äldre skrivningar.
– Just nu jobbar vi på att skriva om reglerna från 1980, berättar Thomas Rosenblad.
Användarnas egna dag infaller andra torsdagen i november. Dagen har instiftats av Usability Professionals Association för att lyfta fram vikten av användbarhet.
