Parlamentet pressar på och vill stycka bolaget

I morgon, torsdag, väntas Europaparlamentet rösta om ett förslag som går ut på att stycka Google i två delar – en för sökmotorn och en för övriga tjänster.
Bland dem som stöder förslaget finns både den partigrupp som Moderaterna tillhör och den som Socialdemokraterna tillhör. Även om Google inte pekas ut med namn utan motionen mer vagt talar om att EU-kommissionen ”bör överväga att dela upp sökmotorer från andra kommersiella tjänster som en möjlig långsiktig lösning” är det uppenbart vilket företag som åsyftas. Google har 90 procent av marknaden.

En uppdelning skulle innebära att tjänster som Youtube skulle separeras från sökmotorn. Redan i maj skrev den tyska näringsministern Sigmar Gabrel att en uppstyckning allvarligt måste övervägas ”på samma sätt som för el och gas”. En liknande idé som att Teliasonera tvingats lägga över kopparnätet i ett eget bolag. Den avgående konkurrenskommissionären Joaquìn Almunia har tidigare konstaterat att en uppstyckning skulle kräva ny lagstiftning.

Om förslaget går igenom, vilket är troligt, har parlamentet inte något eget mandat att genomdriva det. Det är i första hand en signal till EU-kommissionen om att ta i med hårdhandskarna. Framför allt en signal till den nytillträdda danska konkurrenskommissionären Margrethe Vestager.


Alternativa förslag, kvotera in konkurrenter

Men uppstyckning är bara en lösning bland flera framhåller de parlamentsledamöter som lagt fram utkastet till resolutionen – konservative Andreas Schwab från Tyskland och liberalen Ramon Tremosa från Spanien. De säger att de inte är emot Google utan emot monopol.

En annan lösning kan vara en rotationsmekanism som visar kommersiella tjänster från både Google och konkurrenterna lika framträdande bland sökresultaten.

En sådan mekanisk skulle hindra Google från att använda den algoritm för rankning som de använder nu. På så sätt skulle användarna garanteras relevanta resultat genom att de fick ett större val, resonerar de två ledamöterna. De jämför det med när EU tvingade Microsoft att ge användare med Internet Explorer förinstallerat en skärmbild där de även kan välja andra webbläsare.

Dominerande ställning, utredning dras i långbänk

Googles starka position har varit i skottgluggen i flera år. 2010 startade EU-kommissionen en antitrustutredning för att se om Google missbrukar sin dominerande ställning. Konkurrenter anklagade Google för att inte presentera sina sökresultat neutralt utan i stället gynna sina egna affärer.

I februari i år tycktes en kompromiss ha nåtts, men det varade inte länge. Förslaget möttes av en storm av kritik. Konkurrenskommissionären Joaquìn Almunia backade och konstaterade att om inte Google kom med ett bättre förslag riskerar bolaget böter på 10 procent av sin årliga försäljning – runt 45 miljarder kronor.

Hans efterträdare Margrethe Vestager har deklarerat att hon behöver tid innan hon bestämmer sig för nästa steg. I ett uttalande konstaterar hon att en hel del av den oro som rör Google inte omfattas av en antitrustutredning och att det gäller att verkligen identifiera de frågor som rör konkurrensen.

Andrus Ansip, kommissionär med ansvar för den digitala inre marknaden, är tydlig med vad han tycker om Googles dominans – trots att han inte nämner bolaget vid namn. ”Det finns ingen nätneutralitet, inte när små och medelstora företag i Europa kämpar för att synas i sökmotorer, Det ska inte finnas något missbruk av en dominerande ställning” sa han under en utfrågning i Europaparlamentet.

Sedan granskningen startades har Google enligt New York Times tredubblat sin budget för lobbying i Bryssel till 2 miljoner dollar per år.

Extraavgift och mediebolag kräver ersättning

Att Google tjänar storkovan samtidigt som medierna är i kris är en annan stötesten. Frågan är om Google verkligen ska kunna använda material från tidningar fritt som en del av sina tjänster utan att betala ett öre. Ett sätt att komma åt problemet är att tvinga Google att betala en avgift, en Googleskatt, som går tillbaka till upphovsrättsinnehavarna.

Senast för någon månad sedan beslutade Spanien att onlineaktörer som Google News där innehåll från andra aktörer aggregeras ska betala en avgift. Om lagen verkligen får den effekt som Spanien önskar är oklart. Visserligen har Google i Spanien sagt att även om de ogillar lagen ska företaget ändå försöka samarbeta för att se hur och om det går att öka de spanska tidningsutgivarnas intäkter.

När Tyskland genomdrev en liknande lag för några år sedan tog Google bort alla tyska tidningar från Google News. Deras trafik störtdök då och de fick gå till Google och be om att vara med bland sökresultaten igen – en effekt av Googles enorma makt över marknaden enligt de tyska tidningarna. Google försvarar sig med att man ger tidningar 10 miljarder sidvisningar varje månad.

Samtidigt har Gerhard Oettinger, EUs kommissionär för frågor som rör den digitala ekonomin och samhället, redan markerat att han gärna ser hårdare regleringar mot Google. I en intervju med tyska Handelsblatt säger Oettinger att ”om Google tar upphovsrättsskyddad egendom från EU och arbetar med det så kan EU skydda sin egendom och begära betalt för den”.

Skattefiffel, miljardkrav från Frankrike

Frankrike har också gått på ett eget korståg mot Google och bland annat lämnat över ett skattekrav på en miljard euro eftersom de franska myndigheterna inte godtar Googles skatteupplägg. De hävdar att huvudkontoret på Irland är en fasad och att det i många fall är anställda i Frankrike som i själva verket sköter marknadsföring och säljer onlineannonser. Google tillbakavisar det helt och säger att franska kunder köper annonser från Google Irland.

Rätten att bli glömd, 135 000 ansökningar

Ska en enskild individ slippa få vissa saker glömda på internet? Ska sökmotorer inte länka till sådant som kan skada? Det är en fråga som EU drivit i flera år och i våras kom en avgörande dom i EU-domstolen som slog fast att en spansk man hade rätt att få vissa uppgifter avlänkade.

Domen fick en starkt prejudicerande effekt i och med att den slog fast att sökmotorer måste godkänna förfrågningar om att inte visa länkar som är ”inadekvata, irrelevanta eller inte längre relevanta”. Det satte fart på Google som efter några veckor fick upp ett onlineformulär för den som vill ansöka om att få länkar borttagna. I oktober hade 135 000 förfrågningar som rör 470 000 länkar kommit in. Ungefär 60 procent avslås.

Stöd hemifrån "Européer rädda för USA"

Google har inte kommenterat förslaget om uppstyckning som EU-parlamentet ska rösta om i morgon. Branschorganisationen Computer and Communications Industry Association varnar dock i sin blogg för att en uppstyckning av Google skulle kunna leda till fler.

Beslutet skulle också kunna skada EU:s ekonomi eftersom det skulle begränsa möjligheterna att fullt ut dra nytta av den digitala innovationen och kreativa företag anser organisationen.

Från amerikanskt håll tycker många att Google helt enkelt blivit en måltavla för den underlägsenhet som EU känner inför de amerikanska teknikbolagens dominans. New York Times pekar på demonstrationer mot taxirörelsen Uber, att Apple och Amazons skatteupplägg granskas och att Facebooks köp av Whatsapp ifrågasätts.


Fler fiender, medieföretag och Microsoft

Google har inte bara EU mot sig. Det finns även andra starka krafter som kämpar mot företaget. Det handlar exempelvis om den tyska mediekoncernen Axel Springer som tillsammans med andra tyska och franska mediehus bildat gruppen Open Internet Project.

Den deklarerade före sommaren att ”europeiska konsumenter och digitala entreprenörer kräver att Googles manipulativa favoriserande av sina egna tjänster och innehåll förbjuds”.

Frågan är om inte den största motståndaren – även på den europeiska arenan – är Microsoft som enligt The Economic Times lägger tre gånger mer på lobbying i Europa än vad Google gör.