Fortfarande står den svenska e-boksmarknaden och stampar. Förra året utgjorde e-böckerna några procent av den totala bokmarknaden och den växer mycket sakta enligt Kristina Ahlinder vd på branschorganisationen Förläggareföreningen.

– E-boken är fortfarande väldigt liten – vi har i princip inte någon existerande kommersiell marknad i dag. Omkring 85 procent av e-böckerna säljs till biblioteken för utlåning, säger hon.

Relationen mellan förlag och bibliotek har länge varit rätt ansträngd när det gäller just e-böcker. Från vissa förlags håll ses biblioteksutlåningen som ett av hindren för en fungerande marknad. Vem vill köpa en e-bok om den går att låna är den underliggande tesen.

Den har lett till att förlagen länge satt sina nya titlar i karantän och inte släppt dem till biblioteken. Tanken är att helt enkelt att hinna smida medan järnet är varmt – se till att sälja så mycket som möjligt under den period som boken är som populärast innan den släpps för utlåning hos biblioteken.

Under året som gick har dock den dominerande distributören för e-böcker, Elib, utvecklat ett nytt system som biblioteken nu går över till. I det nya systemet kompletteras den nuvarande modellen med möjligheten att sätta olika pris på olika titlar. Elib har också öppnat för en licensmodell där biblioteken visserligen får köpa in de senast utgivna böckerna men då bara i ett visst antal exemplar – på samma sätt som med pappersböcker. Hur mycket de olika licenserna kostar eller hur länge en bok sätts i karantän bestäms av de enskilda förlagen.

Men kanske att den grundläggande tesen inte stämmer?
Förlaget Natur & Kultur bestämde sig förra hösten för att undersöka hur sambanden ser ut.

– Vi slopade helt enkelt karenstiderna på våra allmänlitterära böcker och tittade under året på vad som hände. säger John Augustsson, digital projektledare på Natur & Kultur.

– Det förväntade utfallet var att vi skulle sälja färre e-böcker och låna ut fler. Och det stämde att vi ökade utlåningen på biblioteken men det mer otippade och förvånande var att även vår försäljning ökade under året. Så utlåningen ödelade inte den kommersiella marknaden som man kanske trott.

Natur & Kultur har enligt John Augustsson en något högre andel e-böcker som säljs kommersiellt än förlagsgenomsnittet på 15 procent. Dessutom har förlaget redan tidigare haft en kortare karenstid än många konkurrenter – bara en månad.

– Så man kan ju se det som att skillnaden hos oss blir mindre. Men vi ser biblioteken som en viktig partner i att fortsätta arbetet i den digitala världen.
För Natur & Kulturs del ledde det hela till att förlaget i november kom överens med Sveriges Kommuner och Landsting om en ny modell för utlåning av e-böcker. Den innebär att karenstiderna slopas men att biblioteken betalar mer för utlån av nyare böcker än för gamla.

Enligt Mikael Petrén, chef för det Digitala Biblioteket på Stockholms Stadsbibliotek och som också varit rådgivare till SKL, är överenskommelsen avgörande för de svenska e-böckernas framtid.

– Det är en stor framgång och ett jätteviktigt delmål. Men det är bara början – nu hoppas vi att fler hakar på den här överenskommelsen, säger han.
Genom överenskommelsen får biblioteken en bättre förutsägbarhet när det gäller kostnaderna för e-böcker framhåller Mikael Petrén.

– Men det handlar också om vår uppgift att tillgängliggöra litteraturen – när e-böcker undanhålls från oss innebär det en historisk försämring för möjligheten att bedriva biblioteksverksamhet.

Vid sidan av att få fler förlag att ansluta sig till den nya överenskommelsen finns flera andra pusselbitar som behöver komma på plats för att e-boken ska slå igenom på allvar anser han.

– Den nationella infrastrukturen som biblioteken behöver är inte alls på plats ännu. Det handlar om att e-böcker verkligen ska nå ut till alla bibliotek och inte stoppas för att systemen inte är integrerade samt möjligheter att minska kostnader för administration och underlätta urvalsarbetet. Men i och med den politiska situationen så har det uppstått ett vacuum där det är oklart hur arbetet ska rulla på.

Från Förläggareföreningens sida pekar man på andra hinder. Framför allt handlar det om momsfrågan där e-böcker beläggs med 25 procents moms och alla andra format med sex procent.

– Det är en väldigt viktig fråga. Men vi måste också få ordning på e-böckerna och biblioteken och se till att respekten för upphovsrätten ökar. Vi behöver troligen också nya aktörer, entreprenörer, som kan bidra till att marknaden för e-böcker tar fart, säger Kristina Ahlinder.

John Augustsson säger självkritiskt att förlagen hittills spelat lite defensivt.

– Vi måste bli bättre på att visa att det finns fördelar med det digitala läsandet. Inte bara genom marknadsföring utan att erbjuda kompletta tjänster som ger något till slutanvändaren. Många som provade på e-böcker för några år sedan fick en undermålig upplevelse och priserna har också legat högre än vad många är beredda att betala. Till slut handlar det ändå om att nå en kritisk massa av e-boksläsare och då kommer utvecklingen att börja gå mycket snabbare.

Fakta

- Under 2009 lånade svenska biblioteksbesökare drygt 270 000 e-böcker. 2013 lånades över 1,5 miljoner e-böcker. Det kan jämföras med att vi lånade nästan 56 miljoner tryckta böcker samma år.
- Enbart på Stockholms stadsbibliotek lånas nu runt 270 000 e-böcker per år.
- Varje vecka lånar 400 personer e-böcker på Stockholms stadsbibliotek som inte gjort det tidigare.
- Ökningstakten avtar. Från att ha ökat med 100 % 2011 ligger den årliga ökningstakten nu på 25 % vid Stockholms stadsbibliotek.
- De som lånar e-böcker på Stockholms stadsbibliotek kan också tänka sig att köpa e-böcker. I år kunde 43 % tänka sig att köpa e-böcker om de var billigare, mot 34 % 2012 enligt en enkätundersökning.