Molntjänsterna blir bara bättre och bättre. Och säkrare. Och tillförlitligare. En stötesten har varit allt för tröga prismodeller. Molntjänsterna har tidigare inte uppfyllt kundernas behov av att minska de fasta kostnaderna, men så är det inte i dag.

Kunden kan nu beställa helt skräddarsydda tjänster, när det gäller faktorer som tillgänglighet, kvantitet, tjänster och support och dessutom bestämma tidsperioden för leveransen. Ut kommer ett exakt pris per dygn eller timme.

De flesta molnleverantörer erbjuder alla tre nivåer från infrastruktur till tjänst. Ändå går det ganska trögt för leverantörerna att sälja in sina tjänster. Det gäller inte mot småföretag som helt har tagit till sig det nya, men större företag och organisationer tvekar och det finns flera faktorer som förklarar trögheten.

Läs mer: "Usel kundsupport i traditionella branscher"

Den första faktorn som hindrar molnet är säkerheten och då gäller det inte bara risken för läckage som gör att någon utomstående får tillgång till data. Det gäller var data lagras och i vilka nätverk data transporteras. Många undersökningar visar på säkerhet som hämmande för molntjänster.

Senast i en undersökning från IDC där det framgår att hälften av beslutsfattarna inom både privat och offentlig sektor uppger att brister i säkerhet är det största hindret för att införa molntjänster.

Fördjupning: Whitepaper "Fyrkantiga moln säkrast?"

Det spelar ingen roll om dagens molntjänster är säkra eller inte. Oron hos kunderna finns där och här har leverantörerna en gigantisk uppgift att tala om hur det förhåller sig. Hittills har det inte märkts i någon större omfattning.

En annan faktor är relationen mellan befintlig infrastruktur, det vill säga legacysystem, och molntjänster. Nu börjar det finnas exempel på hur molntjänster har införts parallellt eller på toppen av befintliga legacysystem och resultatet blir självklart ökade kostnader för it.

Läs mer: Utvärdera aldrig framtidsstudier

Och det är molntjänsterna som får bära hundhuvudet. För att lösa problemet måste alla inse att det under överskådlig tid måste finnas olika hybridmodeller där skräddarsydda legacysystem som stöder affärsprocesserna inte ska avvecklas utan leva sida vid sida med molntjänster.

Det behövs nya styrmodeller för hur övergången ska se ut. Det viktiga är att det finns en plan eller förståelse och styrning av, till exempel, prissättning, som styr utfasningen av legacy. Även här måste leverantörerna vara vägledande för att undanröja hindren. Det är väl ändå meningen att molntjänsterna ska minska kostnaderna för it?

Bristen på integration är en annan faktor. I dag finns åtskilliga exempel på där en funktion i företaget infört en molntjänst, till exempel för crm. Efter en tid uppstår behovet att integrera den med företagets affärssystem, som kanske är SAP.

Frågan som uppstår är om just det valda crm-systemet är det bästa för hela företaget? Allt är bäddat för missämja och det behövs en överordnad molnstrategi för hela företaget. Kunder med molnplaner börjar nu att efterlysa en roll som tjänstekoordinator. Ännu en uppgift för leverantörerna att lösa alltså.

Till sist återstår den kanske svåraste frågan. Den gäller bara för kommuner och är den politiska inställningen. I dag är molnet att betrakta som en modern form av outsourcing och en tydlig vattendelare mellan de två politiska blocken.

Tydligast har det manifesterats i Uppsala där den tidigare borgerliga majoriteten förberedde att outsourca it-verksamheten. Men därav blev intet när det rödgröna blocket fick majoritet efter kommunalvalet i september förra året. De 20 anställda, som hanterar kommunens Windowsservrar blir kvar.

Samtidigt outsourcades 90 kommunalanställda inom vård och omsorg. Uppsala är inget unikt exempel. Outsourcing av it är en högervänster-fråga i de flesta kommuner och kanske den knepigaste utmaningen för leverantörerna.