Lugnet har åter lagt sig hos Polisen efter den stora genomklappningen med rapporteringssystemet Pust Siebel. Det var i februari förra året som dåvarande rikspolischefen stoppade införandet efter hård kritik. Då hade uppåt 200 miljoner kronor redan plöjts in i projektet.
– Det lade sig förvånansvärt fort. Hela den debatt och energi som föregick nedläggningen försvann – ingen pratar om det längre. Och det är rätt bra för det är jobbigt att ha det hängande över sig, säger Tomas Landeström som sedan årsskiftet är it-chef på den nya Polismyndigheten.
Läs mer: Snart går det att ringa polisen
Bandet har backats och i stället för att utveckla ett helt nytt rapporteringssystem vidarutvecklar man i stället på det ena av de två rapporteringssystem som redan finns, Dur Två. Det andra, Rar, används fortfarande men ska fasas ut. Inte för att det inte fungerar utan för att det är för gammalt och omodernt – ”om du ser det förstår du, gränssnittet är svartvitt” konstaterar Tomas Landeström.
Hur kommer det sig att ni kommit fram till att det går att bygga vidare på de gamla systemen när det togs beslut om att bygga ett nytt, Pust, för några år sedan?
– Ja du, det är svårt att säga, säger han.
– De funkar rätt bra de här systemen och när det gäller Dur Två är det en ganska modern miljö.
Läs mer: Ännu ett it-system gäckar poliser
I den tidigare it-strategin för polisen fanns uträkningar för hur mycket pengar som skulle kunna lösgöras från drift och gå till utveckling med de nya satsningar som gjordes. Målen uppfylldes aldrig och i dag formuleras målen på helt andra sätt.
– Vi har inte den synen. Hur viktigt är det för poliserna ute på gatan hur ditt och datt fördelar sig kostnadsmässigt? De vill ha funktionalitet. Så är det upp till oss att förvalta pengarna på bästa sätt.
Läs mer: Siffertrix om Pust-fiaskot pinsamt för Polisen
Han slår fast att tiden för stora nyutvecklingsprojekt är över.
– Vi har en releaseplan för det här året som omfattar våra system, precis som vilket välordnat företag som helst. Sen har vi några stora projekt som vi ska göra, som att byta telefoniplattform och nät, men det är ju sånt man gör nu och då. Det är bara normal verksamhet.
I stället för att arbeta med beställar-utförarmodell så görs en verksamhetsplan varje år. Varje avdelning får sin budget för att klara det man ålagts i planen.
– Det innebär att vi i allt väsentligt vet vad vi ska göra och det inte blir några diskussioner om det ena och det andra inom it eller mellan it och andra avdelningar. Så gör man också på många andra myndigheter som Skatteverket, Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan. Lite ordning och reda och back to basics.
Läs mer: Podcast: De gömda kostnaderna i polisens Pust-krasch
De system som ni nu bestämt er för att bygga vidare på är egenutvecklade. Finns det någon risk med det?
– Vi har mycket standardsystem också som ekonomisystem, lönesystem, fingeravtryckssystem. Vi köper in mycket. Men rapporteringssystemen är speciella eftersom de har kopplingar till exempelvis Åklagarmyndigheten, Rättsmedicinalverket och Brå. Ett Sverigespecifikt eko-system. Då ska man akta sig för att köpa en standardplattform och försöka anpassa. Det har ju historien också visat.
Polisen arbetar också aktivt för att få en användardriven it-utveckling. Ansvaret för kravställan ligger på den Nationella operativa avdelningen, Noa.
– Vi tittar på formerna för hur vi ska arbeta rent praktiskt. Men vi bejakar det verksamhetsnära och ser till att allt kravställs och utvecklas tillsammans med poliser i samma rum och i samma team som utvecklarna. Det är de som arbetar i den polisiära verksamheten som sedan bedömer och ser om något är klart att släppa.
Läs mer: Poliser tvingas använda egna mobiler i tjänsten
Konsulternas roll har också förändrats. De har knappast blivit färre utan ligger på runt 150 till 200 men ambitionen är att de inte ska leda projekten – den ska ledas av egen personal.
Till sist – är det slut med it-katastrofer hos Polisen?
– Nej, katastrofer kan alltid inträffa, det ligger i sakens natur. Vi har ledningscentraler, vi har drift, vi har system för visering och inpassering ... Det finns alltid en risk att det händer saker och då gäller det att vi kan hantera det. Men om frågan handlar om huruvida vi har högriskprojekt utvecklingsmässigt så är svaret nej.
Pust – Polisens utredningsstöd. Användes för att rapportera trafikbrott. men hann aldrig börja användas för övriga brott.
Rar – rationell anmälningsrutin. Ett system där kriminalbrott och händelser skrivs in.
Dur Två – datoriserad utredningsrutin tvångsmedel. I systemet genomförs samtliga brottsutredningar.
Så ska Pust-fiaskon undvikas
- It-verksamheten styrs inte i en beställar-utförarmodell utan planeras årsvis. Det skapar en förutsägbarhet.
- Verksamheten ska vara djupt inblandad när all ny funktionalitet utvecklas. Poliser ska leda projekten och inget släpps innan de anser att det fungerar. Konsulter tas in men ska generellt inte leda projekt.
- I stället för att göra en big bang och utveckla nya system så vidareutvecklar man beprövade system.
Budget på 1,7 miljarder
- 750 personer arbetar på Polisens it-avdelning och dessutom finns mellan 150 och 200 konsulter inne. Årets budget ligger på 1,7 miljarder kronor och omfattar alla it-köp ner till usb-minnen.
Tomas Landeström har ingått i den genomförandekommitté som haft ansvar för sammanslagningen av 23 polismyndigheter till en. Han har haft till uppgift att se till att allt på it-sidan skulle fungera när Polismyndigheten inrättades vid årsskiftet. Redan ett år innan Pust lades ner konstaterade han att det systemet inte skulle hinna anpassas innan den nya myndigheten skulle vara på plats så han beslutade att i stället anpassa de två system som redan fanns, Dur Två och Rar, för att inte myndighetsbildandet skulle äventyras. ”När nedläggningsbeslutet togs av Rikspolisstyrelsen hade vi inget att anmärka. För oss var det skönt att inte få med ett stort problembarn in i den nya myndigheten”, säger han.
Tomas Landeström har tidigare lett etableringen av it-systemen på Pensionsmyndigheten när den bildades. När CS för sex år sedan utsåg årets tuffaste it-jobb var det ett av dem – ett år senare var etableringen i mål.
