Fler avsnitt i det här reportaget:

  • Reporter Karin Lindström kommenterar den nya EU-förordningens långtgående konsekvenser för skolan
  • Chromebooks faller skolorna i smaken - nära på fördubblad försäljning på ett år
  • Tidslinje: turerna i debaclet mellan skolorna och Datainspektionen

Fortfarande är det juridiska läget för skolor som använder Googles molntjänster oklart. Malmös jurister har tillsammans med Google gått vidare med nya avtal men i flera omgångar har Datainspektionen underkänt dem med hänvisning till att det funnist brister i integritetsskyddet. Men Malmö har gått vidare och medvetet tagit striden.

I skuggan av Malmö har många kommuner avvaktat men samtidigt har den tekniska utvecklingen redan flyttat de digitala verktygen ut i molnet, även om det inte alltid handlar om just Googles lärappar.

Edward Jensinger, som i dag är gymnasieområdeschef i Malmö, har varit med och tagit fram avtal med Google för både Malmös och Helsingborgs del och bägge kommunerna satsar just för fullt på Googles digitala lärmiljö. Googles app for education. Men han poängterar att skolan i dag befinner sig i molnet även om man bortser just från Googles tjänster.

– Nästan alla digitala verktyg som vi använder i skolan är molntjänster i dag, säger han.

– När det gäller vissa tekniska utbildningar där det krävs cad-program händer det att vi installerar program, men det är väldigt ovanligt.

Även Lars Hermansson, avdelningschef på Göteborgs utbildningsförvaltning, konstaterar att allt fler tjänster är webbaserade och att det är kopplingen till internet som är avgörande för skol-it i dag.

– Vi kommer att se olika lösningar för olika lokala behov framöver – det kommer inte bara att finnas tre sorters prylar att välja på utan det avgörande är integrationen till internet, säger han.

Örjan Johansson, affärsområdeschef för skollösningar på Atea, bekräftar att kunderna blir allt mindre intresserade av vilka klienter som används. 
– Generellt är de molninriktade – de vill ha bra tjänster i molnet. Och det handlar inte bara om Google, vi får minst lika mycket frågor kring Windows 365, säger han.

Skola
Ottilia Lagergren använder sin chromebook under en psykologilektion. Foto: Anna Rut Fridholm

Märker ni av att kunderna oroar sig för att använda molnlösningar trots det oklara juridiska läget?

– Våra kunder verkar ärligt talat inte bry sig så mycket som man kanske tycker att de borde. Jag upplever att en del kunder säger sig ha löst det medan andra bara struntar i det och kör ändå.

Edward Jensinger pekar också på att Datainspektionen i sitt senaste nedslag egentligen bara kritiserade en konkret punkt i Malmös avtal med Google – en punkt som nu är ändrad.

– Det har ju inte prövats av Datainspektionen så vi vet ju inte om det godtas. Men eftersom det är upp till varje enskild huvudman att göra sina egna juridiska överväganden och många upplever det som att den stora problematiken är löst så kör de i gång nu, säger Edward Jensinger.

Samtidigt har processen med att se över avtalen med Google varit viktiga för skolorna tycker han.

– Innan det kom upp på agendan har skolan missat alla sina digitala verktyg och den här medvetenheten är positiv för kommunerna. Hela arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser måste göras – det är ingen större skillnad på om man använder Fronter eller Google.


Hoppas ni på förenklade lagar? Glöm det.

Snart kommer en ny EU-förordning. De molnleverantörer som siktar på skolmarknaden får se till att kavla upp ärmarna och ta fram avtal som håller måttet.

Skola

Snart kommer en ny EU-förordning. De molnleverantörer som siktar på skolmarknaden får se till att kavla upp ärmarna och ta fram avtal som håller måttet.

Skolvärlden hanterar mängder av känsliga persondata och när kommunikationen sker via nätet ställs det på sin spets.

Samtidigt är det först nu, när skolorna tar steget ut i molnet och lärverktyg på internet, som it i skolan verkligen får genomslagskraft. Malmö har jobbat hårt för att klara den delikata balansgången. Trots att staden fått bakläxa för sina avtal med Google två gånger i rad ger man inte upp, konstaterar Anders Malmquist som är grundskoledirektör i Malmö.

På eventet It i skolan som CS och Upphandling 24 anordnade i tisdags berättade han om hur staden tar striden med Datainspektionen. Samtidigt som man överklagat inspektionens senaste beslut har man också skrivit ett nytt avtal och skärpt till vissa skrivningar ytterligare.

Om Förvaltningsrätten ger Datainspektionen rätt så finns alltså ett nytt avtal som man kör på och då krävs det en ny inspektion för att se om det avtalet håller måttet. Det gäller att ligga steget före.

Två pass på It i skolan väckte känslor kring datalagring i publiken: Anders Malmquist från Malmö stad och Lotta Kavtaradze, jurist på PUL-akademin.

Men alla kommuner har inte arbetat lika hårt som Malmö. En del kommuner chansar uppenbarligen också och hoppas på att gå under radarn. Det kan visa sig vara en dålig taktik. För juridiken kring skol-it blir knappast enklare att hantera.

Tvärtom skärpst troligen kraven. EU vill samordna lagarna kring integritetsskyddet mellan medlemsländerna och har tagit fram ett förslag till en ny förordning.

Juristen och PUL-experten Lotta Kavtaradze berättar på eventet om krav på analyser, rutiner och dokumentation på en nivå som vi inte är vana vid i Sverige. Och kanske tuffast av allt – böter för dem som inte lever upp till lagen.

Datainspektionen och motsvarande myndigheter ska få rätt att utmäta böter utan att gå via domstol. Det föreslagna maxbeloppet för en myndighet ligger på en miljon euro och för ett företag på 100 miljoner euro.
Vill man klara sig gäller alltså att ha gjort sin läxa om knappt tre år när lagen ska träda i kraft.

När vi byter några ord i pausen suckar Anders Malmquist lite och säger att han hade hoppats på en ny nationell lagstiftning. ”En EU-lagstiftning gör mig nervös, det blir ju knappast mindre byråkratiskt”, säger han.

Men för de molnleverantörer som liksom Google siktar på skolmarknaden får också se till att kavla upp ärmarna och ta fram avtal som håller måttet och som kommuner och skolor kan använda sig av utan att riskera böter.


Chromebooks vinner mark


Nu vinner datorer som är anpassade för molnet allt mer mark. Billigare, enklare och användarvänligare, tycker skolledare.

Nacka gymnasium
På Nacka gymnasium används Chromebook kopplat till de digiala lärmiljöerna Google apps för education och Google Classroom. Foto: Anna Rut Fridholm

Ett tydligt tecken på molntrenden är att försäljningen av Chromebooks till utbildningssektorn ökar i Sverige. Chromebooks är enkla bärbara datorer som använder Googles operativsystem och alla program körs via webbläsare.

2013 levererades 13 000 Chromebooks till skolorna men under 2014 steg det till 23 000. 28 procent av det totala analet bärbara datorer som levererades.

Enligt IDCs analytiker Maciek Gornicki är det framför allt bärbara datorer från Windows som ersätts i de högre årskurserna. Lågt pris, enkel hantering och mjukvara anpassad just för skolan är framgångsreceptet.

Hans Grimsell är rektor på Alléskolan i Åtvidaberg, en kommun som också valt Chromebookvägen kopplat till Googles molntjänster för skolan.

– Priset är jätteviktigt för en fattig kommun som vår. Tidigare har vi haft en satsning på elevdatorer för högstadiet och gymnasiet – nu kan vi satsa på hela grundskolan för samma pris eller billigare, säger han.

– Men kärnan är användarvänligheten och där är Google apps for education oslagbart. Vi slipper dolda kostnader som exempelvis utbildningsinsatser eftersom det är lättare att förstå intuitivt.

Göteborg har inte valt en enda väg för alla skolor.

– Nej, de besluten tas lokalt baserat på skolans behov. Däremot har vi sett till att tillhandahålla en plattform för Googles verktyg för de skolor som vill använda dem, säger Lars Hermansson.

– Det är viktigt att vi har de rätta juridiska och administrativa förutsättningarna.

Och han har också märkt av ett starkt sug från många skolor.

– Med mer funktionalitet på nätet så behöver ju inte själva verktyget vara lika avancerat och det håller ner kostnaden. Att satsa på exempelvis Chromebooks kan spara miljonbelopp på en enda skola där alla elever förses med datorer, säger han.

Örjan Johansson, affärsområdeschef på Atea, har inte sett någon stor ökning av Chromebooksförsäljningen ännu.

– Ett ökat intresse och en ökad efterfrågan, absolut, men ingen jätteanstormning. Men jag tror att vi kommer att se var vattendelaren ligger i år. I och med att tjänsterna är viktigare än verktygen så får vi se vad som händer.

Och Maciek Gormacki är inte säker på att Chromebook har en framtid i skolan på sikt.

– Microsoft slår tillbaka med utbildningsversioner av Windows och billiga
netbooks, säger han.

Tidslinje: Turerna i debaclet mellan skolorna och Datainspektionen