Göran Stiernstedt
Göran Stiernstedt är läkare, tidigare direktör vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och chef för vård och omsorg på SKL.

Hans uppdrag är inte att se över it i vården. Men ska man få vården att utnyttja sina resurser effektivare är det en ofrånkomlig pusselbit, konstaterar Göran Stiernstedt vars utredning tillsattes av förra regeringen men blir klar först till årsskiftet.

– It ingår i allting – styrsystemen, arbetssätten, schemaläggningen ... Det är ett verktyg som är inblandat i allting.

Men det är ett verktyg som inte fungerar särskilt bra i dag. I ett diskussions-pm från utredningen som gick ut nyligen skriver han ”att informationssystemen i vården lider av stora brister får anses vara väl dokumenterat. Detta har påtalats i många olika sammanhang och går också som en röd tråd genom de problembeskrivningar som vi tagit del av i arbetet hittills”.

För att komma vidare krävs att staten tar ett kliv framåt och börjar engagera sig i frågan på allvar. Och det innebär också att rent faktiskt skjuta till pengar – ”miljarder årligen” skriver han i sitt pm. Formuleringen är avsiktlig vag eftersom han vill markera att det är ett pågående arbete som krävs, ingen engångsinsats.

– Statens uppgift är att förse vården med infrastruktur och it är i sin grund en infrastrukturell fråga. Lokala applikationer och lokalt arbete ska staten inte stå för. Och självklart ska landstingen bidra, det krävs samfinansiering. Men landstingens egen förmåga att skjuta till pengar för gemensam it-infrastruktur är enligt min erfarenhet inte särskilt stor, säger Göran Stiernstedt.

Läs mer: Fler landsting teamar upp för it-växling

Som exempel på landstingens bristande förmåga pekar han på att av de sju miljarder som de lägger på it totalt går bara ungefär 400 miljoner till gemensamma satsningar. Den nationella patientöversikten, npö, är ett exempel på dålig samarbetsförmåga anser han. Landstingen fick stimulanspengar för att se till att den infördes men det räckte inte.

– De uppfyllde bara precis det som krävdes och sedan ingenting mer. Jag var med och beslutade om en del av de där stimulanserna och det gör mig faktiskt lite bitter.

Det jag saknar framför allt är ett nationellt ledarskap

Men vad är det då de statliga miljarderna ska gå till?

– Det blir ibland lite missförstånd men jag tänker mig inte en investering i ett tekniskt underverk till system. Det handlar snarare om att investera i informatik, vi behöver strukturera information så att den kan processas effektivt. Socialstyrelsen gör i dag ett arbete med termer och begrepp men det finns ännu mer information som skulle kunna vara standardiserad. Det jobbet måste professionen göra och då måste man betala dem för att göra det. Problemet är att det i dag inte finns någon som driver det arbetet.

– Det jag saknar framför allt är ett nationellt ledarskap. Och jag kan väl vara ärlig och säga att jag inte är hundra på att landstingen klarar att utöva det. Så det måste till en organisation för en nationell samordning och det kostar pengar.

Är E-hälsomyndigheten den organisationen?

– Det går jag inte in på, det kanske den kan vara.
Trots att Göran Stiernstedt gick ut och föreslog miljardsatsningen i en debattartikel tillsammans med två andra vårdutredare före valet förra året var det ingen som nappade från politiskt håll. Kanske inte en valvinnare, konstaterar han kort.

Finns det överhuvudtaget ett politiskt öra för de här frågorna?

– Ja, det tror jag. De bombarderas med synpunkter från folk nära verksamheten som berättar att it är ett stort problem. Så det finns en förståelse för att det måste göras något. Men därifrån är det nog en bit kvar till att man skulle satsa pengar eller ta ett starkt ledarskap.

Läs mer: Leverantörerna laddar för att en gång för alla lösa vårdens it-strul

Samtidigt tycker han att man ska förstå att it-satsningar också inger en viss rädsla.

– Ofta när man talar om projekt där hundratals miljoner hamnat i sjön kommer it upp. Nu senast såg vi det hos polisen. Och det påverkar självklart politiker och beslutsfattare – de vill inte stå i tidningen med skammen. Politik handlar ju mycket om riskminimering, säger han.

– Det gäller delvis mig också, det finns många förslag till lösningar och man blir rätt förvirrad. En del säger att vi borde skrota allt och köpt in ett jättelikt nationellt system. I nästa sekund säger några andra att det är det farligaste man kan göra – ”bygg en plattform” säger de. Men vi har byggt rätt många plattformar som sugit upp pengar också utan att det blivit det man tänkt sig.

Fakta

  • Göran Stiernstedt utsågs av förra regeringen till nationell samordnare med uppdrag att göra en analys av hur hälso- och sjukvården kan använda personalens resurser på ett mer ändamålsenligt och effektivt sätt. Utredningen ska vara klar till årsskiftet.
 
  • Nyligen kom han med ett diskussions-pm där han bland annat skriver: ”Bland de många problemen kan särskilt lyftas fram brister i design, funktionalitet och överskådlighet liksom brister när det gäller struktur och enhetlighet i termer och begrepp. Vidare nämns särskilt bristande interoperabilitet, dvs. att systemen inte kommunicerar med varandra över vårdgivargränser, inom en vårdgivare eller t.o.m. för en och samma användare. För patienten innebär det stora risker att informationen inte finns på rätt ställe när den behövs. För vårdpersonalen resulterar det i en arbetsmiljö där det krävs upprepade in- och utloggningar i många olika system, upprepade inmatningar av samma information i olika system och en uppenbar risk att väsentlig information utelämnas eller missas.”