Datorer i skolan ger både mer finsurf och fulsurf

När tekniken kommer in i klassrummet ökar både finsurfandet och fulsurfandet. Foto: Lucélia Ribeiro

Många lärare upplever problem med att eleverna gör en massa annat på lektionerna när datorerna kommer in i klassrummet – spelar spel, är inne på Facebook eller surfar runt.

– Det finns en uppfattning om att det där minskar efter ett tag, men det gör det inte, säger Martin Tallvid, som nyligen disputerat med en avhandling om vad som händer när den nya tekniken kommer in i klassrummet.

Vad som händer är i stället att eleverna visserligen gör mer av det de ska göra på datorerna men ändå fortsätter ägna sig åt annat i lika hög grad.

– Ju mindre fulsurf desto mer finsurf skulle man kanske tro, men de påverkar inte varandra så att om det ena minskar så ökar det andra per automatik. Fulsurfandet ligger konstant medan det mer skolrelaterade användandet ökar.

Så på ett sätt kan man säga att deras digitala kompetens har ökat?

– Ja, många av dem hanterar det här. Men det finns också de som inte hanterar det. Det handlar oftast om pojkar.

Samtidigt är det inte spelandet i sig som saboterar det för de här pojkarna.

Läs mer: Skolorna struntar i problemen och satsar stenhårt på molnet

– Nej, min reflektion är att det handlar om pojkar som inte gjorde så mycket tidigare heller. Men nu blir det så otroligt tydligt när de sitter och spelar spel eller ser film på lektionen. Det är mer provocerande än om de tittar ut genom fönstret eller ritar på bänken. Men ordningsproblemet är detsamma, det är ett bland andra, säger Martin Tallvid.

Och även om den digitala kompetensen får en del att hantera det privata surfandet samtidigt med det skolrelaterade betyder det inte att eleverna i dag är särskilt duktiga på att hantera datorerna i övrigt.

– Visst, de är vana vid redskapet men de är inte särskilt duktiga på att formatera Worddokument, söka på nätet eller lägga in saker i ett Excelark. Den typen av basala färdigheter lärs ofta inte ut längre, det ska ingå i alla ämnen vilket leder till att det inte ingår i något. Där tror jag att skolorna borde fördela ansvaret för vad man ska kunna tydligare mellan olika ämnen.

Lärarrollen utmanas också rejält när eleverna får egna datorer. Det handlar inte bara om tekniken utan också om pedagogik och ämnesmässiga kunskaper.

– Lärarens självklara auktoritet utmanas när eleverna hela tiden enkelt har tillgång till annan information på nätet. Då gäller det att vara trygg och inte se det som hemskt utan snarare som berikande.

I stället för att stå för den exakta kunskapen så blir läraren den som tolkar, värderar och sållar bland informationen.

Vad blir då bättre med en digitaliserad skola? Den frågan har vi inget svar på ännu, konstaterar Martin Tallvid.

– Det är där vi är i dag – att hitta nya processer. Ännu finns varken några nationella eller internationella studier som pekar på entydigt positiva resultat med att eleverna får egna datorer.

Läs mer: Hans tredjeklassare lär sig nätvett med Twitter

I Sverige har modellen med att ge eleverna likadana datorer dominerat medan Danmark mer satsat på att låta dem ta med egna.

– Det är något som svenska lärare uppskattat och det har gjort att det blivit en naturlig del i klassrummet väldigt fort. Och jag tycker att det har ett värde att skolan har en utjämnande effekt.

Däremot ser det väldigt olika ut i olika skolor och i olika kommuner.

– Där kan man se att vi är rätt ensamma om att lämna de här besluten till kommunnivån eller skolnivån. Internationellt och även i Norden finns nästan alltid nationella planer. Jag kan tycka att det är konstigt att vi inte kommit till skott med det i Sverige.

Hela avhandlingen finns att läsa här