"Staten måste peka med hela handen" – så vill utredaren lösa vårdens alla it-problem

– Vi har pratat med väldigt många människor i vårt arbete och en återkommande synpunkt har varit att man vill ha någon som pekar med hela handen, säger Sören Olofsson, som lett E-hälsokommitténs arbete med utredningen Nästa fas i e-hälsoarbetet som presenterades i fredags.
Uppdraget har i första hand varit att se på statens roll visavi landstingen och de berörda myndigheterna och kontentan i utredningen är att staten bör ta ett kliv framåt och både kräva mer av intressenterna och ge mer stöd.

– Hittills har mycket av det gemensamma arbetet byggt på frivillighet, men vi vill kombinera frivilligheten med vissa nationella baskrav.

För två år sedan kom E-hälsomyndigheten till och den ska vara lite av spindeln i nätet för att få till en ändamålsenlig och säker informationshantering inom vården. Men det krävs en hel del andra aktörer också. Till att börja med krävs en nationell samverkansorganisation med en nationell samordnare i spetsen som tillsammans får en ny, handlingsinriktad, e-hälsostrategi på plats. En strategi där det är tydligt vem som ska göra vad.
Dessutom vill utredningen att en nämnd ska inrättas som kan fatta beslut om vilka standarder som ska användas som alla måste följa för att förbättra möjligheterna att överföra information inom vården. I nämnden ska det både finnas experter på standardisering och it-arkitektur och representanter för verksamhet och brukare.

Läs mer: Uppkopplad hälsa en guldgruva – men stora säkerhetsrisker kommer på köpet

Ett förslag lyfter Sören Olofsson fram som extra tungt - att få på plats en nationell läkemedelslista. En lista som inte bara apotek och vårdtagare själva kommer åt utan även vårdpersonalen. I dag regleras tillgången till informationen av tre olika lagar och nyligen tvingades landstingen pausa sitt gemensamma arbete med en nationell ordinationsdatabas för att lagarna stod i vägen.

Men E-hälsokommittén tar ett större grepp på det hela.
Första steget är en mindre lagändring som ger alla tillgång till det receptregister som finns i dag tills man får igång en gemensam läkemedelslista som styrs av en ny lag. Sedan börjar man med de recept som lämnas ut på apotek. I ett andra steg ska även journalanteckningen kring ordinationen läggas in i listan så att en läkare exempelvis kan se på vilka grunder en annan läkare ordinerat ett läkemedel. Och till sist vill man få in även de läkemedel som vårdtagare får när de ligger på sjukhus och inte bara dem som hämtas på apotek.

För att säkra integriteten föreslås ett system efter dansk modell.
– Vi föreslår att man ska kunna privatmarkera läkemedel så att läkaren inte automatiskt kan ta del av allt. Sedan är det läkarens uppgift att se till att bygga förtroende, säger Sören Olofsson.

Läs mer: Apples medicinsatsning Researchkit välkomnas av forskare - men hur är det med integriteten?

Förra året gick han och två andra statliga utredare, Göran Stiernstedt och Lena Lundgren ut och krävde en miljardsatsning på e-hälsa. Men i utredningen finns inget hårt förslag,

– Området behöver en påtaglig finansieringsinsats men det vore oklokt av oss att föreslå proportionerna. Det är en förhandlingsfråga mellan staten och huvudmännen. Det är viktigt att de sätter sig ner och prioriterar det som ska göras och hur det ska finansieras.

Ett litet tecken på att regeringen möjligen kan vara intresserad av att skjuta till medel kom i veckan när Stefan Löfven i sitt tal inför Sveriges Kommuner och Landsting sa: ”Staten behöver vara en tydligare aktör på strategiska områden inom hälso- och sjukvården. Två exempel, där det pågår arbete, är kompetensförsörjningen och E-hälsoområdet.”

Hela utredningen går att läsa här.