Vården vill ha miljarder till it - socialministern säger nej

– Staten behöver ta ett större ansvar på e-hälsoområdet. Landsting och kommuner är självklart de som är ytterst ansvariga, men statens roll är att samordna och se till att vi kommer längre, säger socialminister Gabriel Wikström, S.

– Och vi behöver satsa mer från statens sida, engagera oss mer.

Han slår fast att vårdens it fortfarande lever med barnsjukdomar.

– Å ena sidan kan vi göra fantastiska saker med ny teknik. Å andra sidan innebär den nya tekniken ofta mer arbete än de gamla metoderna gjorde när systemen inte pratar med varandra och samma uppgift måste registreras flera gånger. Det innebär att vårdpersonalen får ägna sin tid åt administration i stället för patienterna.

Gabriel Wikström tycker inte att den förra regeringen betonade statens roll i e-hälsoarbetet tillräckligt. ”Den var rädd att ta i den här frågan och pekade tydligt ut den som ett ansvar för regioner och landsting. Det är den självklart – men staten har en roll att spela särskilt eftersom det inte fungerar och vi vet att det beror just på bristande samordning mellan olika landsting”. Foto: Kristina Sahlén

Men även om han ser att staten bör engagera sig mer och flytta fram positionerna är han mer tveksam när det kommer till att den ska vara med och finansiera en bättre infrastruktur, något som efterlysts av Lena Lundgren, Göran Stiernstedt och Sören Olofsson, som alla tre under senare tid lett utredningar på e-hälsoområdet.

I en intervju i CS nyligen sa Göran Stiernstedt bland annat att ”statens uppgift är att förse vården med infrastruktur och it är i sin grund en infrastrukturell fråga” och lyfte framför allt fram behovet av satsningar på informatik och standarder för hur informationen ska struktureras.

– Jag vill inte utesluta pengar till olika typer av samordningsprojekt men att staten skulle gå in och ta en stor del av finansieringen, nej, det tror jag inte är rimligt säger Gabriel Wikström.

– Skulle man kunna nyttja tekniken på rätt sätt och få full utväxling så sparar man förmodligen resurser och då frigörs ju de till annat. Så det är en investering som borde kunna rymmas inom landstingens nuvarande budget.

Läs mer: "Staten måste peka med hela handen" – så vill utredaren lösa vårdens alla it-problem

E-hälsokommittén som nyligen lämnade ifrån sig sin utredning vill se en ny och mer handlingsinriktad e-hälsostrategi. Hur det blir med det har ministern inte tagit ställning till ännu.

– Den vi har nu har ju några år på nacken så jag har haft en del rundabordssamtal för att få en bild av hur den fungerat och hur den borde fungera.

Jag tror egentligen inte på modellen att ha allting färdigt från början

Om det landar i en förändrad strategi eller något annat sätt att jobba är däremot inte klart ännu.

– Det viktigaste i det här läget är enligt min uppfattning är att samla aktörerna, bli överens om behoven och bestämma vem som ska göra vad.

När tror du att ni har en färdig plan?

– Jag tror egentligen inte på modellen att ha allting färdigt från början och sedan börja jobba. Vi har börjat nu i år och hoppas i höst kunna peka ut det som ska kunna genomföras nästa år. Det är ett praktiskt arbete där vi försöka börja med de lägst hängande frukterna och gå vidare.

Läs mer: Utredare vill se miljardsatsning på vård-it

Han pekar på att regeringen i den budget som fälldes i höstas hade med en professionsmiljard till vården som handlade om att frigöra tid från onödig administration.

– Vi hoppas kunna fortsätta det arbetet inför nästa år och återkomma med liknande typ av förslag. Inom den ramen finns möjlighet att göra mindre projekt för att få igång arbetet lokalt. Det blir ju inte den stora strategin eller de stora miljarderna som efterfrågas av E-hälsokommittén men det blir ändå ett sätt att redan nu påbörja arbetet konkret i verksamheten.